Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bartolozzi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bartolozz’i, Francesco, it. kopparst.,
f. 1725 Florens, d. 13 Lissabon.
Bartrihari, ind. skald omkr. 50 f. K.
Barūks bok, apokr. bok i G. T.,
benämnd efter (men ej förf. af)
Baruk, en vän till profeten Jeremias.
baryt, gr., se barium.
Barö-sund, sund i Nylands skärgård.
bas, it., tonk., djupaste stämma
(i sång F/e) samt instr. =
kontrabas l. violoncell. — B.-klav. l.
f-klav., tecken på 4:e linjen
utvis., att noten därpå är f.
bas, gr., geom., den sida i en plan
figur l. den plana gränsyta af en
kropp, s. man vill särskildt
utmärka; aritm., grundtalet i ett
logaritmsystem; byg. = pelar-,
kolonnfot; kem., kropp, s. i fören.
m. syror bildar salter.
bas, arbetsförman.
basalt’, min., hård, finkornig,
blåsvart l. blågrå bergart, utgör en
blandn. af augit, fältspat, magnet,
järnmalm o. olivin. B. finnes i
Sverige v. Anneklef i Skåne, i
Tyskld v. Rhen, i Frankr., Engld
o. s. v. Användes t. dörr- o.
fönsterposter i stenhus, proberstenar,
mortlar m. ra.
basār, pers., i orient. saluhall;
särsk. anordn. försäljning.
baschi-bo’suks »galenpannor» turk.
oregelb. trupper.
baschkirer, turk,, tartarfolk i s.
Uralbergen, nomadiserande.
baschlīk, turk., ett slags
hufvudduk för fruntimmer.
Bāsedow, Joh. Bernh., ty. skolman,
f. 1723 Hamb., grund. 74 i
Dessau den s. k. Filantropien (en icke
kat., luth. l. reform., men kristl.
uppfostr.-anstalt), d. 90 Magdeburg.
Basel, 1) kant. i Schweiz, delad i
två af haa oberoende halfkantoner:
B.-stadt, 36 kv.km., 112,227
inv., o. B.-land, 421 kv.km. 68,497
inv. — 2) St. i B.-stadt vid Rhen,
129,470 inv. Domkyrka, promenad,
rådh., museum, univers., missionsanst.,
bibelsällskap. Kyrkomöte 1431/40.
1501 intr. i edsförb.
basileus (-levs’), gr., konung, namn
på 2:e arkonten i Athen.
Basilicāta, it. prov. (sed. 1871
Potenza), 9,962 kv.km., 790,705 inv.
Hst. Potenza.
Basilīdes, alexandr. gnostiker i 2:a
årh. e. K.
basīlika, gr., den und. kejs.
Basilius I fullbord. omarbetn. för
bysant, riket af Justinianus’ lagbok.
basīlika, gr., ursprungl.
kon.-boning, sed. praktbyggn. för
rättsväs, o. handel, slutl. den första
kristna kyrk. m. 3/5 sidoskepp
o. oftast tvärskepp.
basilisk’, zo., ödlesläkte, Leguanæ,
med hög ryggkam, oskadl. djur,
allm. i Syd-Amer. o. har ej att
göra med fabelns b., s. troddes
ha tuppkropp, treklufven
ormstjärt, krona på huf., dödande
blick.
Basīlius d. st., kyrkofad., f. 330
Kaisareia, d. 379 s. bisk. där;
framstående gm sin strid mot
arianismen.
bāsis, gr., grundval.
bask’er, vascongados, urg.
befolkn. på ömse sidor om
Västpyrenéerna, nu i sp. prov. Öfre
Navarra, Biscaya, Guipuzcoa, Alava
o. i fr. depart. Hautes- o. Basses-Pyrénées.
basklav, se bas.
baskyl-system, (af fr. bascule,
svänggunga), ett gm eftergift åt
olika partier e. omständigh. sig
rättande polit. system.
Bas’ra, Bassora, turk. vilajet i
Mesopotam., v. Schat-el-arab. Hst.
B., 18,000 inv.
basrelief (bareljeff’), fr., se relief.
Bassāno, it. st. vid Brenta. 6,400
inv. Bot. trädg., vinodl., sidentillv.
Bassāno, eg. Jac. da Ponte, it.
genremål., f. 1510 Bassano, d. 92 där.
Basselin (bassläng’), Olivier, fr.
folkskald und. 16:e årh.; dikt.
Chansons de Vau de Vire (hvaraf
vådevill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
