Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bartolozzi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basses-Alpes (bass-alp), dep. i s. ö.
Frankr. Hst. Digne.
Basses-Pyrénées (bass-pirenē),
depart, i sydv. Frankr. (forna Béarn
o. Navarra). Hst. Pau.
bassett’-horn, tonk., trubbvinkl.
böjdt, klarinettartadt instrument.
Bass’ia L., ilipé-, olje-, smörträdet,
Sapotaceæ, Ostindien, Afr., Austr.
Blom. vällukt., fröna oljehalt.; lämnar virke.
bassin (bassäng’), fr., se bassäng.
Bassōra, se Basra.
bassorīn, kem., en i vatten starkt
svällande, olösl. beståndsd. i åtsk.
gummiart., särsk. tragant.
Bass-sund, sund mel. Austral. o.
Tasmanien, uppt. 1797.
bassäng’, fr., vattenbehållare.
bast, bot., det innersta, närm.
veden befintl. lagret af barken på
de flesta träd o. buskväxter. B.
utmärker sig för sin böjlighet o.
seghet samt användes t. tåg,
mattor, hattar m. m.
bas’t|a, it., nog. -ant, tillräckl.,
varaktig, duktig.
bastārd, fr., afkomling (alster) af
två t. sma släkte hör. olika arter;
utom äktensk. födt barn.
Bastholm, Kristian, dan. teol., f.
1740 Köpenhamn, d. 19.
Bastīa, befäst. st. på Korsika. 25,425
inv., t. 1791 hst.
Bastian, Ad., ty. resande o. etnogr.,
f. 1826 Bremen. Talr. resor t. 78,
grund. d. ty. sällskap, f. utforskn.
af d. inre Afrika, prof. v. univ. i
Berl., geogr. sällsk:s pres., d. 05
Trinidad. Skr.: Der Mensch in d.
Gesch. (60), Völker d. östl. Asien
(66/71), m. m.
Bastiat (-ā), Fréd., fr. statsekon., f.
1801 Bayonne, d. 50 Rom. Ifrig
frihandlare.
Bastide (-stīd), Jules, fr. publ. o.
statsm., f. 1800 Paris, d. 79.
Bastien-Lepage (bastiäng’ löpāsch),
Jul., fr. naturmål., f. 1848 Damvillers.
bastil’jen, fr., fästn. f. statsfångar
i Paris, byggd 1370/83, förstörd 14/7 1789.
bastingāring, sjö., på örlogsfartyg:
de lårar v. relingarna, i hka
kojerna »stufvas»; på handelsfart.:
stöttor m. enkel brädklädsel t.
höjden af skansklädnaden.
bastiōn, fr., en från en fästnings
hufvudvall framskjut. del, s.
består af fyra räta linjer, bildande
tre utgående vinklar.
bastonād, fr., oriental, prygelstraff,
best. af slag på ryggen l. fotsulorna; stryk.
bas-tuba, tonk., blåsinstrum.
basūn, ty., tonk., blåsinstrum.,
basregister i orgel.
Basūtolandet, brit. koloni i S.-Afr.
26,658 kv.km., 351,000 inv.
bāta, folkstam på Sumatra.
batalj’, fr., drabbn., fältslag.
bataljōn, fr., kr., infanteriets takt.
enhet (4/6 kompanier); inom
kavall. flera skvadron. und. gemens.
befäl (ej takt. enhet).
Batātas, Chois., Convolvulaceæ,
företrädesvis i varma delarna af
Amerika. — B. edulis, Chois. har
fotslånga rotknölar (batater), en
af varma ländern. nyttigaste näringsväxter.
Batāvia, hst. f. höll. Ostind., på
Java, 115,187 inv., osundt klimat.
Regeringens säte i först.
Weltevreden. Betydl. handel.
Jordbäfn. 1883.
Bath (bāth), eng. st. v. Avon, 79,839
inv., ber. badort, papperstillv.,
teat., sem. -metall, ljusgul leger.
af koppar o. zink anv. t.
knappar, tekannor o. d. -orden, eng.
riddarorden, stift. 1399 af Henrik IV.
Bāthori, siebenbürg. fam., 1)
Stefan B., 1571 furste af Siebenb.,
75 kon. af Polen, d. 86. — 2)
Sigism. B., jesuit, verktyg,
furste t. 1597 samt 99/2, d. 13. —
3) Gabriel B., son t. Stefan B.,
furste fr. 1608, mörd. 13. — 4)
Elisabeth B., grefvinna Nadasdy,
lät aftappa 650 unga flickor
blodet, som hon anv. t. bad, d. i
fäng. 1614.
Bathurst (bäth’örst), 1) eng. st. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
