Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Daggpunkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dysted (på Själland). Floder: Nipså,
Kongeå, Skjernå, Gudenå.
Näringar: åkerbr., boskapsskötsel.
Industr., utom i Khamn,
underordnad, handel och skeppsfart betydl.
Hst. Köpenhamn.o Öfr. st.:
Fredericia, Horsens, Århus, Randers,
Ålborg, Odense, Middelfart,
Nykjöbing, Roeskilde, Slagelse,
Helsingör, Korsör. Hist.: 1:e inv.
cimbrer, senare gotiska danskar
på öarna, sachs. angler o. jutar
på halfön. Riksenh. grundad af
Gorm den gamle (d. 936). Knut
d. st. (d. 1035) eröfr. England o.
Norge, Valdemar II (1201/41)
Pommern, Holstein o. Estland. Sedan
svaghetstillstånd. Valdemar IV
(1340/75) återställde kronans makt.
Hans dotter Margareta eröfr.
Sverige 1389 o. lät välja Erik af
Pommern till kon. i de tre
skandinaviska rikena 1397. Denna
s. k. Kalmarunionen upplöst und.
Kristian II (1503/23). Und.
Kristian III (1536/59) luth. reformat.
införd. Kristian IV (1588/48)
förlorade till Sverige Gottland,
Jämtland, Härjedalen o. Fredrik III
(1648/70) Skåne, Blekinge,
Halland, Bohuslän. 1660 kon.
enväldig. Mot slutet af 18:e årh.
emanciperades bondeståndet,
inskränktes adelsprivil. 1814
förlorade Fredrik VI (1808/39) Norge,
s. förenades m. Sverige. Und.
Fredr. VII (1848/631 48 revolut.,
5/6 49 författn., 64 krig m.
Preussen o. Österrike, då
Slesvig-Holstein förlorades. Nuv. kon.
Fredrik VIII sed. 06. 04 erhöll
Island sin egen minister. Stridigh.
mel. kronan, ministären o.
landstinget. Inkomst. (04) 76,9 mill.
kr., utg. 79,9 mill. kr. Skuld
(05) 95,8 mill. kr. Armé: 61,582
man. Krigsflottan 65 skepp,
handelsflottan 641 ångf. o. 3,266
segelf. J = 3,446 km. T = 3,733
km. Telef. = 125,4 mill.
samtal.
Dannebrog, dan. riksbaneret,
-s-orden, enligt sägen stift, af
Valdemar Sejr 1219, förnyad 1671,
utvidgad 1808. 4 klasser.
Dannecker, Joh. Heinr. v., ty.
bild-h., f. 1758, d. 41 Stuttgart.
Schillers byst.
Dannemora, D. grufvor, stort
järnmalmsfält mel. Films o. D.
socknar. 79 gruföppningar,
några 150 m. djupa. I närh.
Österby bruk m. stora masugnar o.
stångjärnssmedjor.
Danner, Louise Krist. (f.
Rasmussen), grefvinna, f. 1815, dansös,
50 morganat. gift m. dan. kon.
Fredr. VII, 55 gref., d. 74 Genua.
Dannevirke, gml gränsvall i
Slesvig fr. Ö.-sjön t. N.-sjön,
upprättad t. skydd mot tyska infall.
1864 utrymd utan strid o. slopad.
Dannström, Joh. Isid., sånglärare
o. komp., f. 1812 Sthm, 42/44 vid
kgl. teatern, d. 97 Sthm. Komp:
operetten Crispinos giftermål (78)
m. m. samt utg. en sångskola.
dansant (dangsangt’), fr., danslysten.
Danse macabre (dangs makābr),
mål., dödsdans, bildliga
framställningar, som i en rad allegoriska
grupper, under dansens bild, söka
åskådliggöra dödens makt öfver
mskosläktet.
danska språket och litterat. Spr.
tillhör jämte svenskan d. norra
grenen af d. german, spr.
stammen, utgör det n. v. skrift- o.
talspr. i Danmark o. Norge. —
Lit.: Början i 16:e årh. med
rimkrönika, bibelöfvers. (1550),
andliga sånger m. m. Arreboe (d.
1637), d. nyare dan. poesiens
fader. L. Holberg (d. 1754) grund,
dan. nat.-lit. o. skapade dan.
teatern. J. Ewald (d. 1781)
framstående s. lyr. o. dram.
Lustspelet utvecklades af J. Wessel
(d. 1783) o. A. Heiberg (d. 1841).
En högre lyftn. fick dan. lit. gm
J. Baggesen (d. 1826) o.
Oehlenschläger (d. 1850). I den
senares fotspår trädde Ingemann
(d. 1862), Grundtvig (d. 1872),
L. Heiberg (d. 1860) m. fl. Bland
dan. förf. o. skalder tillh. vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
