Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Danssjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
må nämnas: H. K. Andersen
(d. 75), Ch. Winther (d. 76),
Paludan-Müller (d. 75),
H. Drachmann, E. Bögh, G.
Brandes, J. P. Jacobsen, S.
Schandorph, K. A. Gjellerup.
danssjuka, Chorea S:ti Viti,
nervsjukdom, s. yttrar sig i
krampaktiga muskelryckn. i händer,
fötter o. hufvud; angriper
hufvudsakligen barn.
dans|ör, fr., dansare, -ös, danserska.
Dante Alighiēri, it. skald, f. 1265
Florens, d. 21 Ravenna, fr. 02
förvisad fr. sin födelsestad.
Epokgörande betydelse för it. spr. o.
lit. Förnämsta arb.: Divina
Commedia, öfvers. på alla europ. språk
(sv. af N. Lovén, V. E. Lidforss).
Danton (dangtång’)> Geo., fr.
revolutionsm., f. 1758, advok., föranl.
Tuileriernas stormn. o.
sept.-morden 92, justitie-min., medverkade
t. girondisternas störtande, på sin
rival Robespierres befalln. giljot. 94.
Danūbius, lat., = Donau.
Danzig, st. i West-Preuss. nära
Weichsels mynning. 147,301 inv.
Fästn. 2 observat. Varf. Handel
m. säd, trä, järn.
Danzigbukten, vik af Ö-sjön West-Preussen.
Danziger Nehrung, smal
landsträcka mel. Weichsel o.
Östersjön.
Dapon’te, Lor., it. dram. f. 1749,
d. 38 New York. Skr. text till
Mozarts Figaro, Don Juan m. fl.
Dapsang, högsta topp på
Karakorum, 8,619 m. Jordens näst
högsta topp.
Dar, i nubiska spr.: land.
Darboy (-båa’), Geo., f. 1813, fr.
63 ärkebisk. i Paris, 4/4 71
häktad under kommunen, skjuten 24/5.
D’Arcet (-sē), Jean P. J., fr. kem.,
f. 1777 Paris, d. där 44. Inlade
stor förtjänst om den kem. tekniken.
D’Arcets metall (darsēs), legering
af 3 del. tenn, 5 bly o. 8 vismut.
Smältpkt 95° C.
Dardanellerna, 4 befästa slott på
båda sidor om Sundet vid D.
(ford. Hellesponten), s. skiljer
M. Asien o. europ. Turkiet samt
förenar Egeiska haf. m. Marmara-sjön.
Dardania, g. geogr., landsk, i M.
Asien med st. Dardanos. SI. 411 f. K.
Dar’del, Fritz Ludv., tecknare, f.
1817 Neuchâtel, 64/82
öfverintendent vid Akad. för de fria konst.
i Sthm d. där 01; främjade den
sv. konsten samt utg. litogr. o.
planschverk.
Dareios (-ej-’) lat., Darius, 3
pers. kon. 1) D. I, Hystaspes’ son,
blef kon. eft. Kambyses’ död o.
den falske Smerdes’ mord 521
f. K., gjorde 515 ett misslyck.
tåg mot skyterna, 492 o. 490 tåg
mot Grekland, i det sista slag.
af athen. vid Maraton, d. 485,
förtjänt om rikets organisat. —
2) D. II Notos, reg. 424/405,
förlorade Egypten. — 3)
D. III Kodomannos, den siste
akemeniden, reg. från 336, förlorade riket
331 gm Alexander d. st. o. lifvet
330 gm Bessos.
Darell’i, Isak af, sv. dram. förf.,
f. 1756, d. 34, utg. en samling
Teaterstycken (22/28).
Dar Fertit, landsk. i inre Afr. mel.
Dar Fur o. Njam Njam.
Dar Fūr, ford. sultanat i ö. Sudan
mel. Kordofan o. Vadai. 1874 till
Egypten. 451,984 kv.km. 4 mill.
inv. Hst. El-Faschêr. 1884
mahdins uppror.
Darien, vik af Karibiska haf.
Darīus, se Dareios.
Darling, biflod till Murray i
Australien, 2,370 km. l.
Darlington, st. i eng. grefsk.
Durham, 44,511 inv.
Darmstadt, hst. i storhertigd.
Hessen vid Darm. 92,000 inv. Slott
med stort bibliot., kat. kyrka.
Dārnley (-le), Henry Stuart, lord, f.
1546, 65 Maria Stuarts andra
gemål, mördad 67.
darrgräs, se Briza.
darr|malen, Malapterurus electricus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
