Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drance ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyrifjorden, utf. i Drammensfjord.
263 km l. Omr.: 17,000 k.km.
Drance (drangs), 1) fl. i Savoyen,
utf. vid Thonon i Genèvesjön; 2)
D. l. Dranse, bifl. till Rhône i
Valais, utf. vid Montigny.
Drangiāna, g. geogr., pers. landsk.,
nu motsv. Seistan i Afganistan.
drap, (dra), fr., kläde.
drapa, fornn., lofkväde.
drapeau (-på), fana, banér.
Draper (drē-), John Will., eng. hist.
o. kulturhist. förf., f. 1811, d. 82.
drapēr|a, fr., ordna klädsel l. tyg
i smakfulla veck. -i, så ordnade
tyg l. kläder.
dras’tisk, gr., kraftigt verkande,
starkt gripande; d:a medel,
kraftigt afförande.
Drau, se Drave.
drawback (dråbäck), eng., se dråback.
Drave l. Drau, bifl. t. Donau t.
h., uppr. i Pusterdalen i Tyrolen,
utf. nedanför Essek. 749 km l.
dravida|folken, dravidas,
hufvudmassan af befolkn. i Dekhan
(Ostindien), skild fr. de ariske
indierna till typ o. språk. D.-språken,
tillh. de s. k. inflekterande
(turanska) spr. Viktigast: telugu,
tamil, malajalam o. kanara.
drawing-room (dråingrûm), eng.,
förmak, salong; stor mottagn. vid eng. hofvet.
dreadnought, eng. (dredd’nåt),
»frukta dig intet», namn på ett 1906
sjösatt eng. pansarfartyg på mer
än 20,000 tons, det första och
därefter typen för linjeskepp af
denna storlek.
Dreiherrnspitz, topp på Nor.
alperna i Tyrolen, 3,505 m. h.
dreja bi, ställa seglen så, att de
motverka haa, hvarigm fartyget stannar.
Drenthe, holl. prov. 2663 k.km.
159,122 inv. Torfmossar. Hst. Meppel.
Dresden, hst. i kon.-rik. Sachsen
vid Elbe. 546,000 inv. Kgl. slott
m. konstsaml., museum m.
storartadt tafvelgalleri, bibliot. (3/400,000
bd), myntkabinett, Brühlska terassen.
Fred 1745. Napoleon I:s seger 1813.
dress, eng. dräkt, is. högtidsdräkt.
dress|ēra, fr., inöfva till någon
färdighet (is. om djur). -yr,
inöfning i färdighet.
dressīn, eg. draisine, af
forstmästaren Drais i Mannheim 1817
uppf. åkdon, s. medelst vefning
framdrifves på järnväg.
Dreux (drö), fr. st. vid Blaise och
Eure. 9,697 inv.
Drewenz, bifl. till Weichsel i
West-Preussen. 238 km l.
Dreyer, Geo. Leo., litograf, f. 1793
Hannover, 27 till Sthm, d. 79 ss. öfverstlöjtnant.
Drey’fus (dräfyss’), Alfr., fr. militär,
f. 1859 Mülhausen, 94 dömd för
högförräderi och deporterad till
Djälfvulsön, 99 benådad.
Dreyschock, Alex., ty. pianist, f.
1818, d. 69 Venezia. Framstående virtuos.
Dreyse, Joh. Nik., ty. tekn., f. 1787,
d. 67. Uppf. tändnålsgeväret.
driftström, hafsström af ringa djup
och hastighet.
drifvet arbete, upphöjdt arbete på
metallbleck, åstadkommes gm det
upphettade bleckets uthamring
på baksidan.
Drin, fl. i turk. Albanien, uppstår
gm Hvita o. Svarta D., utf. i Adriatiska hafvet.
Drina, fl. i europ. Turkiet, uppr.
i Montenegro, bildar gränsen mel.
Serbien o. Bosnien, utf. i Save.
drog, fr., icke förarbetad
apoteksvara.
Drogheda (dråch’eda), irl. hamnst.
vid D.-viken o. Bojne, 12,765 inv. Sl. 1690.
drogmān, turk., se dragoman.
Drohobycs (-bitsch), galiz. st. v.
Tisminica, 19,432 inv. Saltsjuderier.
droit (dråa) fr., rätt, rättighet.
Drôme, (dråm), bifl. till Rhône,
uppr. i Dauphiné-alp. 118 km. l.
— Depart. D. 6522 k.km. 297,321
inv. Hst Valence.
dromedār, Camelus dromedarius
L., af kamelsläktet, har blott en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
