Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drance ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryggpuckel, 3,3 m. l., 2,3 m. h.,
blott s. husdjur i v. Asien o. en
stor del af Afrika. «Öknens skepp».
dront, Didus ineptus L., af
duffåglarnas ordning, större än svanen,
på Mauritius i stor mängd på
1500-talet, kunde ej flyga; numera
utrotad.
droppsten, miner. bildn. i
kalkstensgrottor, dels nedhängande
från taket, stalaktiter, dels
höjande sig fr. grottans golf,
stalagmiter.
drops, eng., »droppar», runda med
syrl. fruktsaft tillsatta karameller.
Drosera L., daggört, Droceraceæ.
D. rotundifolia L., på torfmossar
i n. o. mellersta Europa. Bladen
betäckta m. slemafsöndrande hår;
insekter, s. fastna på bladen,
utsugas och tjäna växten till näring.
drots, urspr. drotsete, ford. högste
ämb.-man f. lagskipn. i Sverige.
Jfr riksdrots.
drott, fornnord. namn på kung.
Drottningholm, kgl. lustslott på
Lofön i Mälaren.
drottkväde, ett fornnordiskt
versslag med bokstafs- o. stafvelserim.
Drouet (drûē), J. Bapt., grefve
d’Erlon, fr. marsk., f. 1765, d. 44.
Drouyn de l’Huys (drûäng’dö luī),
Ed., fr. statsm., f. 1805 Melun,
behjälplig vid statsstrecket 2/12
48, till 66 fyra gngr utr.-min., d. 81.
Droysen, Joh. Gustav, ty. hist., f.
1808 Treptow, d. 84 Berlin. Skr.
ang. Greklds o. Preussens hist.,
öfvers. gr. dramer.
drufkur, metodisk förtäring af
vindrufvor, is. mot hemorrojder o.
gikt. Kurorter: Meran, Dürkheim,
Montreux.
drufsocker, kristalliniskt
sockerämne i drufvor o. söta frukter i
allmänhet, utkristalliserar ofta på
torkade russin o. s. v. Lösningen
vrider polarisationsplanet åt
höger, däraf namnet dextros.
druid, präst hos kelterna i forna
Gallien o. Britannien. -orden, heml.
ordenssällskap, is. i N. Amerika,
till välgörande ändamål.
Drummonds kalkljus, af eng. fys.
Th. Drummond uppfun. belysn.,
s. uppkommer när ett stycke krita
införes i knallgaslåga.
Drury Lane, (drû’ri-lēn) Londons
äldsta nationalteater.
drus, saml. af mineralkristaller på
ett främmande underl.
drūser, syr. folk mel. Libanon och
Antilibanon, oafhängigt. Tillhör
ariska rasen. Språk: arab. Relig.:
blandning af kristn., jud. o.
mohammed. läror. Ford. under egen
emir, sedan 1861 under kristen guvernör.
Drūsus, Nero Claud., rom. kejs.
Tiberius’ yngre bror, f. 38 f. K.,
inträngde tre gånger i Germanien,
d. 9 f. K. på återtåget.
dry (draj), eng., »torr», om viner.
dryad, gr. myt., trädnymf.
Dryden (draj’dn), John, en af
Englands större skalder, f. 1631
Aldwinkle, d. 1700 London. Skr.
dramer, allegorier, satirer, essays,
öfversättn.
Dryoba’lanops Gaertn.,
Dipterocarpeæ. D. aromatica Gaertn., stort
träd på Sumatra- o. Borneo,
lämnar Sumatra- l. Borneokamfer.
dråback (eng. drawback),
återgångstull, tullrestitution.
dråpa, se drapa.
dräll, ty., kyprad linne- l.
bomullsväfnad, vanligen med inväfda
mönster.
dränage (-asch), fr., kir.
bortledning af sårsekret.
dränering, fr., täckdikning.
drätsel, ekon. förvalt. i städerna.
Dröbak, st. i Norge vid
Kristiania-fjorden. 2,334 inv.
drönare, manligt bi.
Dröpne, l. Draupne, nord. myt.,
guldring tillh. Oden.
Dschami, pers. förf., f. 1414, d. 92
Skr. Behâristân m. m.
D. S., förk. för dal segno.
Dschelālabad, st. i Afganistan vid
Kabul, 2/4000 inv. 1841 strid med engelsmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
