Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finlay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiskar, Pisces, 5:e klassen af
ryggradsdjur, andas medelst gälar, ha
tvårummigt hjärta, kallt blod,
fjällbetäckt, stundom naken kropp
o. sakna s. k. hjärnbro. Helt få
arter föda lefvande ungar, de
flesta fortplantas gm ägg, s. vid
lektiden läggas i vattnet o., sedan
de befruktats af hannens s. k.
mjölke, utkläckas af solvärmen.
F. indelas i benfiskar, Teleostei,
emaljfjälliga f., Ganoidei,
broskfiskar, Chondropterygii,
rundmunnar, Cyclostomi, o.
rörhjärtan, Leptocardii.
Fiskarna, astron., 1) tecken i
djurkretsen, 2) en stjärnbild.
Fiskartorpet, ett naturskönt ställe
å Djurgården v. Sthm, nära Värtan.
fiskben, se barder.
Fiskebäckskil, fiskläge o. badort i
Göteb. o. Bohus l., nära Lysekil.
Municipalsamh. 607 inv. (08).
fiskfjällutslag, gr. ichthyosis, läk.,
hudsjukdom på utsidan af armar
o. ben hos barn l. nyfödda, best.
i öfverhudens förhårdning till
fiskfjäll liknande lager. Orsaker obek.
Behandling: bad o. uppmjukande
salvor m. m.; sjukd. dock oftast obotlig.
fiskgjusar, Pandionini, underafd.
und. dagroffåglar. F. ha hoptryckt,
trind näbb, utan tand l. sidoflik,
borstbetäckta tyglar, långa o.
smala vingar, korta o. starka ben,
tarsen med nätlikt fördelad hud,
stora, krökta o. spetsiga, (äfv. undertill)
hoptryckt trinda klor;
halskrage saknas. Hit hör
fiskgjusen, Pandion haliaëtus L., en i
Sverige sparsamt häckande
flyttfågel; förekommer vid vatten.
fisklefverolja, torsklefvertran,
erhålles ur lefvern af flere
torskarter. Den i handeln
förekommande hvita f. (Oleum jecoris
aselli album) är den i Sverige
officinella o. anv. i med. mot den s.
k. engelska sjukan, skrofler o.
lungsot. Gm tillsättning af ngra
droppar »Hoffmans droppar» blir
den lättare att intaga.
fisklim, se husblås.
fiskmås, se måssläktet.
fisktärna, se tärnesläktet.
fis’kus, lat., statens inkomster af
böter, indraget gods, danaarf m. m.
fisködla, se Ichtyosaurus.
fiss tonk., kors # för f.
fissūr, lat., spricka, benbrott.
fis’tel, lat., läk., rörformigt varsår,
som kan uppkomma hvar som
helst på kroppen. För dess
botande fordras i allmänhet mer l.
mindre komplicerade operationer.
Fitzroy, Rob., eng., sjöman o.
meteorol., f. 1805, 43/46 guv. på Nya
Zeeland, 57 konter- o. 63
vice-amiral. Chef för meteorol. anstalten
i London, d. 65 Norwood.
Använde telegr. i meteorologiens
tjänst o. införde ett
stormsignalsystem. Förf.
Fiūme, frist. o. hamn på ung.
område, vid Adriatiska hafvet, 1848/
70 förenad med Kroatien. 20
kv.-km., 38,955 inv. Handel.
five o’clock tea (fajv åklåck’ tī),
eng., »te klockan fem», i Engld
visittimman vid 5-tiden, då te serveras.
fix, lat., fast, stadig, bestämd. Fixa
idéer, falska föreställningar, s.
ej ge vika för ngra skäl. Fixera,
fastställa, bestämma; göra hård l.
stadig (om flyt. ämnen); skarpt
fästa ögonen på ett föremål.
Fixering, fotogr., fästande (af en bild
på en plåt); fastställande.
fixstjärnor, astron., själflysande
världskroppar l. solar, hka t. o.
m. för det skarpast beväpnade
öga endast synas s. lysande
punkter utan tydl. diameter. För
blotta ögat blinka o. glittra de
mera än öfriga stjärnor, t. ex.
planeterna o. kometerna. Då
deras rörelse är så långsam, att den
först eft. längre tidsperioder blir
märkbar, följer ock, att formen
på den figur, s. stjärnorna gm
sin inbördes ställn. till haa bilda,
först efter årtusenden undergår
ngn märkligare förändring, o.
härpå grundar sig fixstjärnehimlens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
