Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finlay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indelning i vissa fält, s. k.
stjärnbilder. I motsats till f. röra sig
planeter, kometer o. månar från
en stjärnbild till en annan. Eft.
deras skenbara glans har man
indelat f. i stjärnor af 1:a, 2:a, ända
till 16:e storleken; till de 6
första klasserna, hks antal är omkr.
5,000, räknas sådana stjärnor, s.
kunna ses med blotta ögat.
Antalet af alla synbara f. uppskattas
t. flera hundra milj., däraf 18
milj. i vintergatan l. det ljusa
bälte, s. går tvärs öfver
himlahvalfvet. Afståndet fr. jorden är
så stort, att det kunnat
bestämmas för endast några få; afstånd.
till den oss närmast belägna
fixstjärn. är 222,300 gånger så långt
s. till solen, från hkn senare
himlakropp afståndet till jorden utgör
ungefär 15 mill. nymil.
Fizeau (-så), Hippol. Louis, fr. fysik.,
f. 1819 Paris, d. 96. F. var d.
förste, s. bestämde ljusets o.
elektricitetens hastighet.
Fjalar, pseud. f. K. L. Östergren.
Fjellstedt, Peter, teol., missionär o.
predikant, f. 1802 Sillerud
(Värmland), stift. 56 den s. k.
Fjellstedtska skolan (sed. 59 i Upps.), d.
81. Skr.: Bibeln med förklaringar
(49/55); redig. »Lunds missionstidn.»,
»Bibelvännen» m. m.
Fjolner, se Fjölne.
fjord, djupt i landet inskjut. hafsvik.
fjäder, mek., namn på elast. förem.,
ss. böjda remsor af järn, stål,
mässing, kautschuks- o. träskifvor m.
m., afsedda att åstadkomma
rörelse l. spänning, uppbära
föremål, förmildra stötar o. s. v.;
orn., fåglarnas beklädnad, motsv.
däggdjurens hår; gås-, höns- o.
mest vildfågels f. anv. till
sängkläder; struts-, marabu-, häger-,
kolibri-f. o. s. v. färgas o. blekes
o. anv. till prydnader l. blommor.
fjädervåg, sådan, där föremåls tyngd
uppväges gm motståndet hos en
böjd stålfjäder.
fjäll, geogr., i Skandinavien
bergsträckor l. enstaka toppar, hka nå
öfv. snögränsen.
Fjällbacka, municipalsamh. i Göteb.
o. Bohus l.; ansjovissalterier. 632 inv. (08).
fjällgås, orn., se gåssläktet.
fjäll-labb, orn., se labbsläktet.
fjäll-lämmel, zo., se lämmel.
fjäll-piparen, orn., se piparesläktet.
fjällripa, se ripor.
fjällräfven, Vulpes lagopus L.,
Canidæ;, zo., med små afrundade
öron, om vintern ludna
trampknölar, svansen mindre än 2/3 af
kroppen, färgen om vintern
snöhvit, om sommaren svartaktig m.
hvita stickelhår på hufvud o. nos;
täml. allm. i norra Sverige, 60 cm. l.
fjärd, större, öppen del af insjö l.
skärgård.
Fjärdhundra l. F.-land, ett af de
tre gamla folkland, s. fordom bildade Uppland.
fjärilar, Lepidoptera, ent., ordning
af insekter med sugmun, 4 nästan
alltid med vackert färgade fjäll
betäckta vingar samt fullständig
metamorfos. F. indel, i: 1) dag-f.,
Diurna, m. i spetsen knapplika
pannspröt, stora, breda, med prål.
färger tecknade vingar; flyga
omkr. om dagen; 2) afton.-f.,
Crepuscularia, med spolformiga eller
tresidigt prismat. spröt, smala,
långsträckta vingar; flyga omkr.
i skymningen; 3) natt-f.,
Nocturna, m. jämntjocka, trådlika spröt
o. vingarna vågrätt bredvid l. till
en del öfver haa, då fjäriln
hvilar; flyga omkring under aftnarna
l. nätterna.
fjärsing, Trachinus L., Trachinidæ,
fisksläkte. Vanl. f., T. draco L.,
underkäken längre än den öfre,
rygg o. sidor grå- l. mörkbruna,
m. svarta, blå o. gröna streck,
hufvudets sidor gula, med blå,
gröna o. blekröda fläckar; lång
bakre rygg- o. analfena,
stjärtfenan svartbrun; ända t. 40 cm. l.
Stinget af främre ryggfenans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
