Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flandrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deladt mel. Frankrike, Holland o.
Belgien. Belg. F. sönderfaller i 2
provinser: 1) Ost-F., 3,000 kv.km.,
915 500 inv., hst. Gent, o. 2)
Väst-F., 3,235 kv.km., 714,805 inv., hst.
Brügge. F., grund, i 9:e årh., kom.
gm Filip den djärfves af Burgund
giftermål med Margareta af F. till
Burgund. riket, 1477 till habsburg.
o. sedan sp. monarkien (jfr
Burgund). Det s. k. Franska F. kom
und. Ludvig XIV till Frankrike.
Af det återstående F. blef en del
1815 förenad med Holland o. 1830
Ost- o. Väst-F. med Belgien.
Flandrin (flangdräng’), Jean Hippol.,
fr. hist.- o. porträttmål., f. 1809
Lyon, sedan 38 i Paris, d. 64 Rom.
Den moderna tidens förnämste
representant inom det religiösa
måleriet.
flanell’, fr., ett slags ylletyg.
flan|ēra, fr., spatsera omkring utan
mål, tillbringa ett dagdrifvarlif.
-ör, dagdrifvare, gatstrykare.
flank, fr., sida; bef., den fästnings-
l. befästningslinje, s. har till
uppgift att längs efter bestryka,
flankera, en annan längre linjes graf
o. närmast framför den liggande
mark; kr, den yttersta sidodelen
af en uppställd truppstyrka.
flatt|ēra, fr., smeka, smickra, gifva
bedrägl. förhoppningar. -eri,
smicker. -ör, smickrare.
flau, ty., matt; hand., benämn. på
vara, s. har ringa efterfrågan o.
hvars pris har benägenhet att falla.
Flaubert (flåbär), Gust., fr. förf., f.
1821 Rouen, d. där 80. Skr.:
Madame Bovary (57) m. fl. rom.
Flāvius, rom. släkt, till hkn bl. a.
hörde kejs. Vespasianus, Titus o. Domitianus.
Flaxman, John, eng. bildh., f. 1755
York, d. 26 London. Nelsons
grafvård o. porträttstatyer.
flēbile, it., tonk., klagande.
flebotomī, gr., åderlåtning.
fleche, se flesch.
Fleche (fläsch), La F., fr. st. vid Loir,
10,519 inv. Ber. militärskola.
Fle’geton, gr. myt, flod i
underjorden.
fleg’ma, gr., egentligen slem;
tröghet, likgiltighet. -tisk, kall, trög,
liknöjd.
flegmasī, gr., läk., smärtsam
inflam. i lårets cellväfnad, is. hos
barnsängskvinnor.
Flekkefjord, nor. st. i Listers o.
Mandals amt. 2,073 inv.
Fleming, gam. sv.-finsk, från
Flandern härstam. adl. ätt. Bland dess
äldsta kända medlemmar är Klaus
F., riddare 1396 o. lagm. i
Östergötland. Fyra grenar friherrl.,
däraf en, F. af Liebelitz, ännu
lefv., två grefl., båda utgångna, d.
sista 1831 med stiftaren själf, den
adliga ätten utslocknade 1825. —
Klaus F:s sonsons son 1) Erik
Joakimsson, krigare o. statsm.,
deltog i Gustaf Vasas befrielsekrig,
riksr. 1523. und. grefvefäjden
öfverbefälhaf. öfver flottan, slog
därunder lübeckarne vid Bornholm;
verkade för Finlands förkofran,
d. 48. — Hans son 2) Klas till
Svidja, friherre t. Vik, krigare
o. statsm., frih. 1569, amiral 81,
senare marsk o. ståth. i Finland;
känd för sin tillgifvenh. för
Sigismund o. sitt motst. mot hert.
Karl (sedan Karl IX), d. 97. —
3) Klas Larsson, krigare o.
statsman, f. 1592, riksr. 25, amiral 29,
rikskammarråd 30, Sthms förste
öfverståth. 34, pres. i
kommerskoll. 37; skickl. ämbetsm., stora
förtjänster om flottan o. Sthms
stad; befälh. i sjösl. mel. Femern
o. Låland 44, där Kristian IV blef
sårad; död å sitt amiralsskepp af
en förlupen kula ngra dagar
därefter. — 4) Erik Henriksson,
frih. af Lais, ämbetsm., f. 1616,
landsh. i St. Kopparbergs l. 51,
pres. i bergskoll, o. kammarråd
52, frih. 54, riksr. o. kommissarie
i reduktionskoll. 55, d. 79. — 5)
Herm. Klasson, frih. af
Liebelitz, ämbetsm., f. 1619 Villnäs
(Finland), 50 riks- o. amiralitetsråd
samt ståthåll. i Sthm, 53/60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
