Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flandrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pres. i kammarkoll., 57 lagman i
s. Finland o. fr. 55 ordför. i
reduktionskoll., i hkn egensk. han
utmärkte sig för omutlig o.
oblidkelig strängh. Ehuru af Karl X
utsedd till en af Karl XI:s
förmyndare, blef F. gm adelns
inverkan därifrån utesluten, 64/69
gen.-guvern. i Finland, d. 73 Sthm.
— Dennes son 6) Klas
Hermansson, frih. af Liebelitz,
ämbetsm. o. statsm., f. 1649 Sthm,
77 kansliråd, befordr. ss.
landtmarsk. vid riksd. 80 redukt. o.
Karl XI:s envälde, s. å. landsh. i
Närike o. Värmland samt pres. i
redukt.- o. likvidationskommissionerna,
81 landsh. i Uppsala l. o.
pres. i kammar- o. kommerskoll.
samt kgl. råd, fick 83
öfverinseende öfver gamla reduktionskoll.
— alltså pres. i fem verk - 84/
85 kansler för Lunds univ., d. 85
Aachen. F. var en framstående
statsm., ovanligt duglig o.
arbetsam ämbetsman; hans änka o.
barn upphöjdes i grefl. stånd. —
Dennes brorson 7) Otto
Hermansson, frih. af Liebelitz,
diplom. o. statsman, f. 1696, 48
sändebud i Köpenhamn, 55/65
riksr., tillhörde hattpartiet, d. 78.
flen, se Phalaris.
Flensburg l. Flensborg, st. i
Slesvig vid F.-fjorden, 48,922 inv.
Handel, skeppsvarf, fabriker.
Flensburg, Vilh., teol., f. 1819
Södra Rörum, 58 prof. i Lund, 65
bisk. i Lunds stift, d. 97. Skr.
disputat., predikn., tal m. m. Tills,
med E. G. Bring o. A. N.
Sundberg redig. »Svensk kyrkotidning»
(55/63).
flēsch, fr., befästningsform, best.
af 2 befästningslinjer, som bilda
mot fienden utgående vinkel.
Fletcher, John, se Beaumont.
fleurette (flörätt’), fr., artighet (is.
mot fruntimmer).
fleurist’ (flö-), fr., se flörist.
Fleurus (flöryss’), st. i Belgien vid
Sambre, 6,563 inv. Sl. 19/8 1622,
1/7 1690, 26/6 1794, 15/6 1815.
Fleury (flörī), André Herc. de, fr.
statsm., f. 1653 Lodéve, 26
statsmin. o. kardinal, d. 43 Paris.
flexī|bel, lat., böjlig. -bilitet,
böjlighet. -ion, böjning, is. ordböjning.
flibustier (-bystiē), fr. (eng.
freebooter), franska o. eng. sjöröfvare,
hka under 17:e o. 18:e årh. hade
sitt tillhåll i Västindien o.
företrädesvis anföllo sp. fartyg.
Fliedner (flīd-), Theod., ty. teol., f.
1800 Epstein, d. 64. Grund. 36
den 1:a diakonissanstalten i Kaiserwerth.
Skr. asket. o. pedagog. arbeten.
Fliegende Blätter (flig-), ty.,
»flygande blad», en sed. 1844 i
München utg. skämttidning.
flimmerhår, 1) zo., hårartade
bildningar, s. förmedla infusoriernas
o. andra lägre djurs rörelse; 2)
bot, mikroskopiska, hårartade
bildning, på växtceller.
Flinders, Matth., eng. upptäcktsres.
i Australien, f. 1774 Donington,
d. 14 Lond. Skr.: A voyage to
Terra Australis (14) m. m.
Flint, 1) eng. grefskap i norra
Wales, 664 kv.km., 81,725 inv.; 2)
hst. därst., vid fl. Dee.
flinta, min., grått, gulaktigt, brunt,
svart min. af kryptokristall,
kiselsyra, i hvit krita, jura- o.
kalkformationer.; förekommer i
Frankrike, Engld, Holld, Danm. o. s.
Sverige. Anv. und. stenåldern till
vapen o. redskap, nu vid glas-,
porslins- o. vattenglastillv.
Flintberg, Jak. Albr., förf., f. 1750,
d. 04 ss. kommersr. Skr.:
Bruksidkares, städers o. borgersk. ömse
förmoner o. skyldigheter (88/89),
Lagfarenhets-bibliothek (96/97) m. m.
flintglas, tekn., starkt blyhalt. o.
mycket ljusbrytande glas,
företrädesvis anv. till linser.
Flintrännan, farvatten i Öresund,
mel. Skåne o. ön Saltholm.
flirt (flört) l. flirtation
(flörtēschönn), eng., kurtis, galanteri.
flod, se ebb o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
