Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Galileis kikare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en del af det forna Languedoc.
5,881 kv.km., 420,836 inv. Hst.
Nîmes.
Gardafūl, Afrikas östligaste udde,
söder om Adenviken.
Gardarike, se Gårdarike.
Gardarsholm, äldsta benämn. på
Island.
Gardasjön, Lago di Garda, sjö i
öfre Italien, 366 kv.km. t. 300
m. djup, 69 m. öfver haf. Gm
flod. Mincio aflopp i Po.
garde, fr., fordom benämn. på
furstliga personers lifvakt o.
krigshärens kärntrupper; numera
mönstertrupper. Sådana g. finnas i
Tyskland, Ryssland, England,
Danmark. I Sverige hafva vi tre
gardesregement. (Svea o. Göta lifgarde
samt Lifgardet t. häst).
Gardānia, bot., fam. Rubiaceæ,
buske i trop. o subtrop. Asien.
Prydnadsväxt med välluktande
blommor.
garden-party (gardnpārti), eng.,
trädgårdsfest, lustbarhet l.
mottagning i en trädgård.
gardēra, fr., akta, försvara.
Gardermoen, exercisplats i
Akershus amt (Norge).
garderōb, fr., klädkammare,
klädförråd.
gardian, se guardian.
gardīn, fr., förhänge för fönster,
säng, dörr m. m.
gardist, soldat vid ett garde.
Gārfield (-fild), Jam. Abrah., pres.
i N.-Amerikas Förenta stater, f.
1831 Ohio, 61 unionsgen., 62 i
kongressen, 80 pres., i juli 81
svårt sårad af Guiteau, d. i följd
däraf 19/9 s. å.
garfsyra, tannin, kem., amorf, af
små hinnor o. fjäll bestående
svag syra med kärf smak, lösl. i
vatten, alkohol o. utspädd eter.
Främst, gm galläpplepulvers
utdragn. m. en blandn. af alkohol
o. eter.
garfämnen, kem., mycket utbredda,
kärft smakande, i vatten o.
alkohol, till en del äfven i eter lösl.,
is. i träds bark förekom, växtämnen,
s. anv. i gafverier, färgerier o. medicin.
Garibal’di, Giuseppe, it.
frihetshjälte o. gen., f. 1807 Nizza, 34
polit. flykting, en tid sjöofficer
hos bejen af Tunis, 46 i
Rio-Grande do Suls o. Uruguays tjänst
mot Brasilien, 48 i Italien,
öfverbefälh. för en frikår i
Lombardiet; s. å. i tjänst hos provisor.
reg. i Rom, hkn stad han 49
försvar, mot franska o. neapolit.
trupper, 51 i N. Amerika, 54 ägare
af Caprera, kämpade 59 ss.
sardinisk gen. mot österrikarne,
eröfr. 60 Sicilien o. Neapel, s. han
öfverlämnade åt Viktor Emanuel,
sökte 62 tåga mot Rom, sårad
vid Aspromonte s. å., 66 i
Tyrolen mot Österrike, 67 slagen
vid Mentana; i ok t. 70 i fransk
tjänst mot tyskarne; skördade
otack; erhöll 74 af ital. reg. en
dotation, 75 medl. af it.
deputkam., d. 82 Caprera.
Garigliāno (-riljā-), flod i mel.
Italien, upprinner på Abruzzerna,
utfaller i Gaëtaviken, 148 km. l.
Slag 3/11 1860.
garnēr|a, fr., bekläda, kanta,
smycka. -ing, kantning, bräm.
garnī, fr., möblerad våning
l. möbleradt rum för uthyrning.
Garnier (-niē), J. L. Charl., fr.
arkit., f. 1825 Paris. G. har byggt
Stora operan i Paris m. m. Förf.
garnisōn, fp., kr., samtliga i en
stad, fästning l. annan ort
förlagda trupper; orten, där de äro
förlagda.
garnityr, fr., tillbehör, prydnad;
samling l. sats af vissa saker, s.
höra tillsammans.
Garōfalo, Benvenuto da, eg.
Benvenuto Tisio, it. mal., f. 1481
Garofalo, d. 59 Ferrara, talr.
bilder i bibliska ämnen.
Garonne (-rånn), 1) flod i södra
Frankrike, upprinner på Pyrenéerna,
i Spanien, till smnflödet med
Dordogne kallad Gironde, utmynnar
i Atlanten, 600 km. l., område:
84,800 kv.km. 2) Ilaute-G.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
