Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garpenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
part. i s. Frankrike, större delen
af forna Gascogne o. en liten del
af Languedoc, 6,367 kv.km.,
448,481 inv. Hst. Toulouse.
Garpenberg, koppargrufvor i
Kopparb. l.
Garett’, se Almeida-G.
Garr’ick, David, eng. trag. o. kom.
skådesp. samt dramat, förf., f. 1716
Herefordshire, d. 79 vid London.
En af världens största skådespelare.
garrottēring, fr., ett af röfvare o.
d. anv. sätt att medels ett
kraftigt tag om offrets strupe hindra
allt motstånd; äfven ett slags i
strypning bestående dödsstraff.
garrulitēt, lat., pratsjuka.
gartner, ty., trädgårdsmästare.
Garve (-fe), Krist., ty. filos., f. 1742
Breslau, d. 98 Charlottenburg.
Talrika skr. af moral. o. pol.
inneh., högst värdefulla öfvers. af
eng. o. klass. förf.
gas, fr., tunnt, genomskinl. tyg.
gas, 1) fys., det af J. B. von
Helmont införda namnet på det
luftformiga aggregationstillståndet.
En g. har hvark. bestämd form
eller bestämd volym, utan dess
molekyler sträfva ständigt att
aflägsna sig från haa o. fullständigt
utfylla det rum, s. innesluter dem.
Gm tryck o. köld låta alla gaser
kondensera sig t. vätskor; 2) tekn.,
med g. menas vanl. lysgas, men
flere slags gaser beredas äfven för
att uteslutande användas ss.
bränsle, hvarvid brännmaterialet ej s.
vanl. förbrännes på en rost, utan
förvandlas till en brännbar g.,
mest koloxid, hkn ledes till
förbränningsrummet o. där får
förbrinna under lufttillträde.
Bränsle-g. beredes antingen i särsk.
ugnar, generatorer, l. er hålles
den ss. biprod. vid åtsk. metallurg. processer.
gasbelysning, se lysgas.
Gascogne (-skånj’), ford. landskap
i s. Frankrike, nu depart.
Landes, Gers, Hautes-Pyrénées o.
delar af Basses-Pyrénées, Haute-Garonne,
Tarn-et-Garonne o.
Lot-et-Garonne. 25,990 kv.km. Förr
själfständigt hertigdöme, 1054
franskt. Inv. kända för sitt skryt
o. sin fåfänga.
gasdynamo, dynamomaskin, s.
kopplas direkt ihop m. en gasmotor.
gasell, se antiloper.
gasglödljus, Auerljus, ett af Auer
(se d. o.) uppfunnet slagafgasbelysn.,
hvarvid en lågan omslutande
glödkropp bringas i glödning.
gasklocka, se lysgas.
gaskraftmaskiner, gasmaskiner,
gasmotorer, ångmaskinen
liknande kraftmaskiner, i hka
kolfvens rörelse åstadkommes gm en
explosiv gasblandn., merendels af
lysgas o. luft. Uppfun. 1860 af
Lenoir, väsentl. förbättrad af Otto
o. Langen.
gasolīn, tekn., en flyktig
destillationsprodukt, s. erhålles af
petroleum; kokar v. 40/80°. Anv. s.
lysolja och som bränsle i
gasolinugnar. Mycket eldfarlig o. i
förening med luft ytterst explosiv.
gasolja l. raffinerad nafta, lysolja,
bestående af den vid petroleums
raffinering först öfvergående
gasolinen och de närmast efteråt
följande destilleringsprod. Kokar
vid 80/120°. Explosiv.
gasomēter, instr. för uppmätning
of förbruk. gas (lysgas).
Gass’a l. Gaza, urgammal st. i s.
Palestina, 7 km. från Medelhafvet,
35,000 inv. Karavanstation; grek.
o. armen. bisk.
Gassendi (gassangdī) Pierre, fr.
fysik. o. filos., f. 1592, först tillh.
andl. ståndet, 45 prof. i matem.
i Paris, d. 55.
Gasser, Hans, österr. bildh., f. 1817
Eisentratten, d. 68 Budapest. Ber.
porträttstatyetter.
gasspruta, se extinktör.
gast, sjö., till ngn förrättn. om bord
indelad sjöman.
Gastein, dal i Salzburg; där
Wildbad-G., besökt badort; i W.-G.
öfverenskommelse 14/8 1865,
hvarigm Slesvig ställdes under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
