Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garpenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gedigen kallas en metall, s. ej är
förenad med något annat ämne.
Gedrōsien, ländsk. i det forna
Persien, ungef. nuv. Belutschistan.
Geefs (gefs), Willem, ber. belg.
bildh., f. 1806 Antwerpen, d. 83
Brüssel. Rubensstoden i
Antwerpen m. m.
Geffroy (scheffråa’), Mathieu
Auguste, fr. hist.. f. 1820 Paris, sed.
76 direkt, f. École française de
Rome. Stora förtjänster om
Skandinaviens o. Frankrikes
gemensamma hist. Skr.: Histoire des
états scandinaves (51), Gustave III
et la cour de France (67) m. m.
Gēfion, 1) nord. myt., en af
åsynjorna; 2) en 1832 af N. O.
Ahnfelt o. J. H. Thomander redig,
veckotidning; utkom först i Lund,
sedan i Malmö.
Gegerfelt, Herm. Geo. v., jurist,
f. 1817 Göteborg, d. 82 ss. pres.
i Göta hofrätt. Riksdagsm. i 1:a
kammaren 66/79.
Gehenna, gr., en dal söder om
Jerusalem, där barn offrades åt
Moloch. Jfr helvete.
Geibel, Eman., ty. skald, f. 1815
Lübeck, d. där 84. Skr. dikter
af fl. slag, dramer m. m.
Geiger, Abrah., jud. lärd, f. 1810
Frankfurt a. M., d. 74 ss.
öfverrabbin i Berlin. Förf.
Geijer, 1) Erik Gustaf, hist.,
skald, filos., komp., f. 1783
Ransäter (Värmland), sedan 17 prof.
i Uppsala, d. 47 Sthm. G. är ett
af vårt lands största snillen; har
ss. häfdatecknare, i hkt afs. han
kan ställas i jämbredd med
världens förnämste, skr. Svea rikes
häfder (25), 1 bd, Svenska folkets
hist. (32/36), 3 bd, m. m.; var s.
skald en bland stiftarne af
Götiska förbundet (1811), skr. s. å.
de fosterl. o. anslående sångerna i
Manhem, Vikingen, Den siste
skalden m. fl.; hufvuddragen af G:s
filos. åsikter återfinnas i
Föreläsningar öfver menniskans hist.
(utg. af S. Ribbing, 2:a uppl. 77).
Bland G:s tonskapelser, s. vunnit
högt anseende, må nämnas
Kolargossen, Vikingen, kvartetter,
Stilla skuggor, O, yngling, om du
hjärta har o. s. v. — 2) Karl
Reinh., filos., publ., f. 1849, 76
docent v. Upps. o. 80 v. Lunds
univ., 82 redakt. för »Ny sv.
tidskrift», 88 prof. i teor. filosofi i
Uppsala. Skr.: Hegelianism och
positivism (83: i Lunds univ.
årsskrift) m. m.
Geijerstam, Gustaf af, novellförf.,
f. 1858, d. 09. Skr.: Gråkallt (82),
Strömoln (83), Ur samtiden (83),
Medusas hufvud (95), Boken om
Lille-Bror (00), dram. Per Olsson
och hans käring, (84), Lars Anders
och Jan Anders m. fl.
Geikie (gej’ki), Archibald, eng. geol.,
f. 1835 Edinburgh, sed. 70 prof.
där. Skr.: The phenomena of the
glacial drift of Scotland (63),
Geology (73), Physical geography (74;
de 2 senare öfvers. på sv.), artiklar i tidskr. m. m.
Geiler v. Kaisersberg, ty.
predikant, f. 1445 Schaffhausen, d. 10
Strassburg. Skr.: Das Narrenschiff.
Geiserich l. Genserich, kon. öfv.
vandalerna, f. omkr. 406, grund.
429 eget rike i Afrika, plundr.
55 Rom, d. 77.
geisha (gēscha), namn på
japanska danserskor o. sångerskor till
yrket.
Geisel, Joh. v., ärkebiskop i Köln,
f. 1796 Gimmeldingen, 37 bisk. i
Speier, 46 ärkebisk., 50 kardinal,
d. 64. Förf.
Geissler, Heinr., ty. mekan., f.
1814 Igelshieb, d. 79 Bonn.
Oöfverträff. glasblåsare, uppfann
kvicksilfversluftpumpen,
geisslerska rören m. m.
geisslerska rör, fys., på mångfaldiga
sätt formade, med en starkt
förtunnad gas fyllda, tillblåsta
glasrör med 2 insmälta, inåt röret
gående platinatrådar, för ledande
af en elektrisk ström. Anv. till
främst, af praktfulla ljusfenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
