Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garpenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt vid vissa fysikaliska
undersökningar.
Geitlīn, Gabr., fin. filol., f. 1804
Nådendal, 35/49 prof. i orient.
lit., därefter i bibi. exegetik, d.
71. Förf.
Geitner, Ernst Aug., ty. kem., f.
1783 Gera, d. 52 Schneeberg.
Uppf. 24 nysilfret l. argentan.
Gelāsius, namn på 2 påfvar: 1)
G. I, 492/96. — 2) G. II, 1118/19.
gelatīn (sche-), fr., rent benlim.
gelatīnkräfta, se kräfta.
gelbgjutare, se gälbgjutare.
Geldern (chel-), Gelderland, holl.
prov., 5,081 kv.km., 597,016 inv.
Hst. Arnheim. Ford. eget hertigd.
vid Nedre Rhen. 1543 holl.
gelé (schelē), fr., maträtt af stelnad
frukt- l. köttsaft; kem.,
vattenhaltig massa af lim, stärkelse,
växtslem o. s. v.
Gelimer, vandalernes siste kon.
530/34, slagen o. tillfångatagen af Belisarius.
Gellée (schölē), se Claude Lorrain.
Gellerstedt, 1) Per Erik, läkare,
f. 1815 Hernösand, d. 81 ss. prof.
vid Lunds univ. — 2) Alb. Teod.,
arkit., akvarellist, skald, f. 1836
Säterbb (Västmanland),
öfverintendent 97/04, ledamot af Sv.
akademien. Skr.: Dikter (71; ny saml.
81, Gamla visor 00),
Arkitektoniska fragmenter (65/77) m. m.
Gellert, Krist. Fürchtegott, ty. skald,
f. 1715 Hainichen, d. 69 Leipzig
ss e. o. prof. i filos. där. Skr.
fabler (på sv. öfvers. af K. M.
Bellman), berättelser, rom. m. m.
Gellius, Aulus, rom. förf. omkring
150 e. K.
Gelliva’re, järnmalmsberg i
Norrbott. l.
Gēlon, furste i Gela (Sicilien).
Efter sin död, 477, dyrkad som heros.
gem, fr., ädelsten, is. graverad.
Gemāra, se Talmud.
Gemmi, pass i Alperna, 2,302 m.
h., förbinder Wallis m. Bern.
Gemäuerthof, by i Kurland, s. om
Mitau. Slag 16/7 1705.
genant (schenant’), fr., besvärl.,
plågsam.
Genappe, (schönapp’), ort i Belg.
Slag 17—18/6 1815.
Genast, 1) Eduard, ty. skådespel.,
f. 1797 Weimar, utbildade sig
under Goethes ledning, d. 66
Wiesbaden. Komp. o. förf. — Hans
son 2) Wilh., ämbetsm., dram.
förf., f. 1822 Leipzig, regeringsråd
i Weimar, d. 87. Skr. dram., rom. m. m.
Genberg, Paul, vältalare, f. 1812
Brunflo (Jämtland), 47 filos. prof.
i Lund, 48/52 eckles.-min., 52
bisk. i Kalmar, d. där 75. Skr.:
De principio philosophiæ moralis
(46) m. fl. akad. afh., uppsatser i
tidskrifter m. m.
gendarm (schangdarm’), fr., soldat
l. ryttare tillhör. -erītrupper ha
till ändam. att upprätthålla ordningen.
genealōg, gr., kännare l. forskare
i släktledningar. -ī, vetensk. om
släkters härstamning o. släktskap
sins emel.; släktregister, stamträd.
-isk, som har afs. på
släktledningar.
gêne (schän), fr., besvär, tvång,
svårighet, betryck.
Genée (schenē), Richard, ty. komp.,
f. 1823 Danzig, d. 95 vid Wien,
Komp. operor, operetter (bl. a.
Sjökadetten) m. m.
Genell’i (dsche-), Bonavent., ty.
mål. o. teckn., f. 1798 Berlin, 60
prof. i Weimar. d. där 68.
Teckningar t. Homeros, Dante o. s. v.
genēra (sche-), fr., besvära, plåga,
göra förlägen.
gēnera, lat., pl. af genus.
generāl, fr., i smnsättn. = allmän,
öfver-, hufvud-; kr., ensamt l. i
smnsättn. näst efter fältmarskalk
högsta graderna inom
landtarmén; i Sverige finnas g.-major, (i
Frankrike = brigad-g.), g.-löjtnant
(i Frankrike = divisions-g.) och
general. Ford. fanns äfven en
grad under g.-major, näml.
g.-adjutant. — -amiral, fordom
högsta värdigheten inom flottan. —
-bas, tonk., harmoni- l.
kompositionslära; egentligen besiffrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
