Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gibbon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färglöst, glänsande, lättsmält;
lerjords-kalkkali-g. (butelj-g.), rödgult l.
mörkgrönt. Härdning af g. sker
gm den färdigblåsta pjäsens
upphettning o. nedsänkning i ett bad
af fett o. olja. G. färgas med
min.-färger, etsas med
fluorvätesyra o. förses gm sandbläster med
matta fig., bokstäfver o. d. på
klar grund l. tvärtom. Vid
tillverkning af ihåliga glaspjäser har
på senare tider, i st. f. blåsn. med
munnen, inblåsande af förtätad
luft medels maskiner kommit i
bruk. G. var bekant redan för de
gamla fenicierna och egypterna.
Glas, Olof, läkare, f. 1812 Umeå,
51 prof. i Uppsala, d. där 80.
Skr.: Om periodisk neuralgi i
hjärtat (37), De tuberculosi
pulmonum (39) m. m.
glasfluss, lättsmält glasmassa till
oäkta ädelstenar.
Glasgow (glāsgå), Skottlds
folkrikaste st., v. Clyde, m. först.
1 mill. inv. (08). Hand., fabr.,
univ., bomullsindustri.
glaskroppen, se ögat.
glasmåleri, konsten att medels i
glas inbrända smältfärger
åstadkomma gmskinl. bilder; kändt
redan på 10:e årh.
glaspapper, g.-lärft, med
glaspulver beströdt papper l. tyg; anv.
till slipn. af trä m. m.
glass, fr., läskmedel af frusen
grädde med socker och vanilj l. fruktsaft.
Glassbrenner, Adolf (pseud.
Brennglas), ty. humor. o. satir. förf.,
publ., f. 1810 Berlin, d. där 76.
glasspinning, af v. Brunfaut 1850
uppf. sätt att utdraga glas i
ytterst fina (0,01/0,006 mm.), till
knytning hållbara trådar (glasull), s.
anv. till inslag i tyg, t. spetsar m. m.
glasull, se glasspinning.
glasyr, fr., glänsande, glasart,
öfverdrag på lervaror för utseendet
o. för att göra dem ogmträngl.
för vatten. Hårdsmält g. består
af kaolin, kvarts o. kalk, lättsmält
af blyoxid, kvarts och lerjord.
glasögon, slipade glasskifvor för
att underlätta kristallinsens
ljusbrytande förmåga. Man skiljer
mel. bi- l. plankonvexa för
långsynta, bi- l. plankonkava f.
närsynta, grå, blå l. gröna f.
minskande af ljusstyrkan m. fl.
Uppfunnos i slutet af 13:e årh.
glasögonsormen, Naja, ett af de
giftigaste ormsläkten. Har på
hufvudet en glasögon liknande
teckning. N. tripudians i s. Asien,
N. haje i ö. Afrika.
Glatz, hst. o. fästning i Schles. vid
Neisse, 14,926 inv.
Glauber, Joh. Rud., ty. alkem., f.
1604 Karlstadt, d. 68 Amsterdam.
Uppt. af det efter honom
uppkallade glaubersaltet.
glaubersalt, kem., svafvelsyradt
natron; användes s. läkemedel.
Glauchau, st. i kon.-rik. Sachsen,
vid Mulde, 25,677 inv. Fabr., handel.
glaukōm, gr., läk., ögonsjukdom,
stundom ben. grön starr,
beroende på en abnorm stegring af
trycket i det inre af pupillen, kan
botas gm iridektomi, (se d. o.).
Gleerup (glē-), Krist. Vilh. Kühl,
bokh. o. bokförl., f. 1800 Ålborg,
grund. 26 «Gleerupska bokh.« i
Lund, d. där 71.
Gleim, Joh. Wilh. Ludw., ty. skald,
f. 1719 Ermsleben, d. 23 ss.
kanonikus i Halberstadt. Skr.:
Lieder eines preuss. Grenadiers m. m.
Gleiwitz, st. i Schlesien, vid
Klodnitz, 52,362 inv. Järnverk.
glete, blyglete, blyoxid, min.,
erhålles gm blys upphettn. vid lufttillträde.
gletscher, ty., se glaciär.
glimmer, min., grupp af
mineralier, utmärkande sig gm fullständ.
klyfbarh. i en viss riktn. Många
varieteter. Delas i kali-g. af
kiselsyradt kali o. kiselsyr. lerjord,
mycket utbredt, stor användbarh.,
lition-g. af kiselsyr. lition och
kiselsyr. lerjord, ganska sällsynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
