Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gibbon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liks. magnesia-g., s. inneh.
kiselsyr. magnesia.
glimmerskiffer, min., af kvarts o.
glimmer bestående bergart med
stor klyfbarhet, beståndsdel af
urbergen. Anv. till taktäckn. m. m.
o., inneh. talk, till ställsten.
Glimminge, gods i Kristianst. l.
Där Glimmingehus,
fornlämningar fr. medeltiden.
Glin’ka, Mikail Ivanovitsch, ry.
komp., f. 1804, d. 57 Berlin. Komp.
ry. national-operan »Lifvet för tsaren»,
romanser, orkestersaker m. m.
glires, lat., zo., gnagare.
glob, lat., geogr., ett kring en axel
vridbart klot, afbildande jorden
med dess viktig. länder o. orter;
astron., himmels-g., afbild.
himlahvalfvet med dess förnämsta stjärnbilder.
globulin, lat., kem, ett
ägghviteämne, en hufvudbeståndsdel i
blodkropparna.
Glogau, Gross-G., schlesisk st. o.
fästn. v. Oder, 22,147 inv.
gloire (gläār), fr., ära.
Glommen, Norges största flod, 567
km. l., upprinner i Söndre
Bergenhus amt, utfaller vid
Frederiksstad i Skagerak.
glōri|a, lat., ära, rykte, härlighet;
strålkrans kring ett helgons hufv.
G. in excel’sis De’o, ära vare
Gud i höjden! — -fikation,
förhärligande.
glosa, gr., ett till ngt främmande
språk hörande ord, hvilket bör inläras.
gloss|a, gr., svårförklarl. ord. —
-ārier, ordförklaringar.
glott’is, gr., anat, den del af
struphufvudet, där ljud- eller
stämbanden ha sin plats. -ödēm,
vattenaktig utgjutning i väfnaden
under slemhinnan vid ingången
t. struphufvudet.
Gloucester (glås’ter), eng. grefskap
i sydvästra England, 3,251 kv.km.,
634,666 inv. Boskapsskötsel. Hst.
G., vid Severn, 47,955 inv. Bisk.
Gluck, Christof. Willib. von, ber.
ty. komp., f. 1714 Weidenwang,
d. 87 Wien, där han 1754 blef
kapellmästare. G. reformerade
operan o. skapade det mus.
dramat, kan anses s. Wagners
föregångare. Af G:s operor ha i Sthm
uppförts Orfeo ed Eurydice,
Iphigénie en Tauride m. fl.
Glücksburg l. Glücksborg,
köping i Slesvig-Holstein, vid
Flensburgsfjorden, 1,390 inv. Hafsbad.
Slott, där Fredrik VII dog 1863.
Glückstadt, st. i Slesvig-Holstein,
vid Elbe, 6,586 inv.
Glūkov, ry. st. i guvernement.
Tschernigov, 14,856 inv.
glunt (i landsmål), gosse, yngling.
-arne, duettsaml., diktad och
komp. af G. Wennerberg 1847/50.
glūten, lat., kem., ägghvitartade
ämnen i sädesslagens frön.
glycerīn, gr., kem., C3H5(OH)3 =
92, färg- o. luktlös, sött smak.
vätska, lösl. i vatten o. alkohol,
bildas vid sönderdelning af fett
gm inverkan af baser l. koncentr.
svafvelsyra. Uppt. af Scheele;
erhålles ss. biprod. vid tvål- o.
stearinfabr. Eg. v. 1,26. Kokpkt
290°. Anv. till beredning af
sprängämnen, likörer, tvål,
konserv. af frukt m. m.
glyfografī, gr., konsten att på
galvanisk väg af en etsad l. graverad
plåt taga en klisché.
Glykon, gr. bildh. i Athen omkr.
100 f. K. Den farnes. Herkules.
glykosider, gr., kem., eterartade
derivat af sockerarter.
glyp|tīk, gr., gemsnideri, i vidsträckt
mening äfven medaljgravyr.
-tografī, läran om glyptik o. dess
alster. -totēk, samlingsställe för
skulpturverk, särsk. det i München.
glödlampor, af Edison uppf. elektr.
lampor, vid lika ljuset
åstadkommes gm en mycket fin koltråds
försättande i glödning i lufttomt
rum medels elektrisk ström.
Andra system äro: Swans med
ögleböjd, Maxims med M-formig,
Müllers med spiralformig koltråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
