Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glödning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bättre ljusutbyte o. hvitare ljus
gifva Nernst-ljuset, osmiumljuset
o. tantalljuset.
glödning, fys., en fast kropps
lysande vid hög temperatur (vanl.
öfv. 525°) utan förbränn. Man
skiljer mel. röd-g. o. hvit-g., s.
börjar vid 12/1300°.
Gmēlin, Leopold, ty. kem., f. 1788
Göttingen, d. 53 ss. prof. i
Heidelberg. Stora förtjänst, om den
organ. kem.
g moll, tonk., molltonart med g
till grundton o. b (♭) för h och e.
Gmünd, st. i Württemberg, vid
Rems, 20,476 inv.
gnagare, Glires, zo., däggdjursordn.
Man skiljer mellan 1)
Simplicidentati, g. med 2 framtänder i
öfverkäken, och 2) Duplicidentati,
g. med 4 framtänder i öfverkäken;
till de förra höra mössdjur,
hasselmöss, bäfver, ekorrdjur, till de
senare hardjur.
Gnaphālium L., Synanthereæ. G.
arcnarium, den sv. eternellen, i
s. Sverige, på Gottland o. Öland.
G. orientale L., inhemsk i
Ostindien, odlas i s. Frankrike, o. af
den förfärdigas de vanl.
eternellkransarna. G. Leontopodium Scop.
(l. Leontopodium alpinum) i s.
Europas alptrakter, tysk. Edelweiss.
Gneisenau, Aug. Wilh. Ant.
Neithardt v., grefve, preuss. krigare,
f. 1760 Schildau, 80 i österr. tjänst,
82 i eng. tjänst i Amerika, 86 i
preuss., försvarade Kölberg 06/07,
bidrog till skapandet af Preussens
armé, 13 Blüchers stabschef, 15
chef för gen.-stab., 18 guvern. i
Berlin, 25 fältmarsk., d. i kolera 31.
gnejs, petrogr., kornigt skiffrig
bergart af fältspat, kvarts o.
glimmer. Stor utbredning.
Hufvudbeståndsdelen af urbergen. Ögon-g.
kallas sdn, s. innehåller stora
fältspatkristaller. Granit-g. inneh.
föga oregelb. lagrad glimmer.
Protogin-g., grafit-g. hornblände-g.,
järn-g. innehålla talk, grafit etc.
i st. för glimmer.
Gnesen, st. i Posen, 21,693 inv.
Bisk. Slag 27/4 1656.
Gnistan, ett i Göteborg 1878 stift,
konstnärssällskap.
gnom, gr., språk, tänkespråk; jord-
l. bergande.
gnōmon, gr., astron., ett
urgammalt astron. instr., mat.,
skillnaden mel. två likform. prlogram.,
hka ha en vinkel gemensam.
gnōsis, gr., vetande, kunskap.
Gnosspelius, Vilh. Teod., komp.,
f. 1809 Sthm, 58 kapellmästare
vid univ. i Lund o.
domkyrkoorgan., d. där 87. Komp. bl. a.
Davids 98:de ps., kantater m. m.
gnosticism’, gr., en af österl. o.
judiska lärosatser samt grekisk
filosofi smnsatt lära, hkn under
2:a/4:e årh. af vår tidräkning hade
stort inflytande på kristend.; dess
anhängare kallades gnostiker.
gnu, se antiloper.
Gōa, port. guvern. på v. kusten af
Främre Indien, 3,270 kv.km.,
475,513 inv. Eröfradt af Portugal
1510. Hst. Pandjim l. Nya G. vid
flod. Mandavi.
gobelängtapeter (gåbeläng’), fr.,
tapeter med konstnärligt inväfda
fig., ben. efter en fabrik i Paris,
där de tillverkas.
Gōbi, kin. Schamo (sandhaf), öken
i Mongoliet, ö. Dsungariet o.
Tatariet, 2 mill. kv.km.
Godāveri, fl. på Dekhan, uppr. på
v. Ghats, utmynnar i Bengaliska
vik., 1,345 km. l.; flodområde
290,600 kv.km.
goddam (gåddämm’), eng.
svordom, fördömdt!
Godoy (gådåi), don Man., hert. af
Alcudia, fredsfurst. kallad, sp.
statsm., f. 1767 Badajoz, drottn.
Marie Louises gunstling o. älskare,
92 markis af Alvarez o. 1:e min.,
04 generalissimus, 08 störtad, lefde
sed. 30 i Paris, d. där 51.
godtemplarorden: redliga
tempelriddare, en 1851 af
Nathanael Curtis i N.-Amer. Förenta
stat. stiftad orden, best. af både
manliga o. kvinnliga ledamöter,
s. förbinda sig att ej förtära
rusdrycker. Orden, hvars ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
