Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glödning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. Irland, bestryker Norges
västkust samt vid Spetsbergen
förlorar sig i Ishafvet.
Gol’gata, ort v. Jerusalem, där
Jesus korsfästes.
Gōliat, filisteisk kämpe;
bild., jättelik mska.
Golkon’da, klippfäste i Nisam
(Främre Indien); fordom diamantsliperier.
Goltz, Bogumil, ty. humorist, förf.,
f. 1801 Varsjav, d. 70 Thorn. Originell, stilist.
Gomorr’a, g. geogr., st. i Palestina,
förstördes jämte Sodom gm jordbäfning.
gōnagra, gr., läk., gikt i knäna.
Goncourt (gångkûr), 1) Edm. de,
fr. förf., f. 1822 Nancy, d. 96
Champresay. Skr. hist. arb. o.
tills, med sin bror 2) Jules, f. 1830,
d. 70 Paris, naturalist. romaner.
Gondar, ford. hst. i abessinska
riket Amhara, 85,000 inv. Bisk.
Gondinet (gångdinē), Edm., fr.
dram., f. 1829, d. 88 Paris. Skr.:
La cravate blanche (67), texten
till operan Le roi l’a dit (73), Les
grands enfants (80; alla uppförda
i Sthm) m. m.
Gondokorō 1. Ismailia, egypt. st.
vid Hvita Nilen.
gondōl, it., venetiansk flatbottnad
roddbåt med l. utan tält. -jär,
gondolroddare.
gonfalonjär, it., banerherre, i äldre
tider en högre, vanligen milit. ämbetsman.
gongong, kin., bäckenformigt
slaginstrument af metall.
Gon’gora y Argōte (-i-), Luis de,
sp. skald, f. 1561 Cordova, d. där 27.
gonio|mēter, gr., fys., instr. f.
uppmätning af kantvinklar, -metrī,
gr., mat., vinkelmätning, läran
om förhåll. mel. vinklar o. bågar
o. deras motsvarande sinus,
cosinus, tangent, cotangent, sekant
o. cosekant. Jfr trigonometri.
Gontschārov, Ivan, ry. förf., f. 1812
Simbirsk, d. 91 i Petersburg. Skr.
omtyckta roman.
goodtemplarorden, se godtemplarorden.
Gonzāga, it. furstehus, regerade
1328/1708 i Mantua, en sidogr.
utdog 1746 i Guastalla.
Gordiānus, namn på tre rom. kejs.:
1) Marc. Anton. G. Africanus,
237 tills. med sin son 2) Marc.
Ant. G. utropad till kejs., men
dödade sig efter 36 dag. reg. vid
underrättels., att sonen blifvit
slagen och stupat. — Den
senares brorson 3) Marc. Ant. G.
Pius Felix, kejs. 237, mörd. 244.
Gōrdion, g. geogr., urgam. st. i
Frygien; där gordiska knuten,
s. Alexander d. st. gmhögg med
sitt svärd, enär enl. oraklet
Asiens herravälde tillföll den, s.
löste honom.
Gordon (gårdn), Charl. Geo., eng.
gen., f. 1835, i Kina 60/61, där
han besegrade Taipingupproret,
74/79 egypt. gen. i Sudan,
försvarade Kartum 84/85, dödad vid
denna stads stormning 85.
Gor’gias, gr. sofist och retor,
samtidig med Sokrates.
gorgōner, gr. myt., 3 döttrar till
Forkys; Steino, Euryale, Medusa;
fasansfulla kvinnofigur, med ormhår.
gorilla, Anthropopithecus gorilla,
den största af de mskolika aporna,
1,75 m. hög, svartaktig; i mel.
Afrika.
Gorkij, Maksim, eg. Alexej
Maksimovitsch Pjeschkov, ry.
förf., f. 1868 Nischni Novgorod,
först handtverkare. Skr. rom. o.
nov. om det ry. proletariatet. Äfv.
dramer.
Gortschākov, 1) Mikael, ry.
furste o. gen., f. 1792, 12/15 mot
Napoleon, 49 i Ungarn, 53 mot
Turkiet, 55 öfverbefälhaf. på Krim,
56 ståth. i Polen, d. 61 Varsjav.
— Hans kusin 2) Alexander,
ry. statsm., f. 1798, sedan 29
sändeb. i åtskilliga länder, 56
utr.-min. o. rikskansler, drog sig
tillbaka 80, d. 83 Baden-Baden.
Gōsen, g. geogr., i fornt. fruktbart
landsk. i nedre Egypten.
Goslar, st. i Hannover, vid fl. Gose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
