Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glödning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. foten af Harz, 16,403 in v. Järnindustri.
gospodār ( gas-), ry., herre.
Gosse (gåss), Edm. Will., eng. förf.,
f. 1842, 04 öfverhusets bibliotekarie.
Har is. verkat som litterat.-kritiker.
Gosselman, Karl Aug., sjöofficer,
reseskildr., f. 1800 Ystad; flere resor
till Amerika, d. 43 Nyköping. Förf.
gōter, gamla german, folk ö. om
Weichsel; vandrade i 3:e årh. e.
K. till Donau, framträngde till
Bosporen, Marmarasjön o.
Grekland, kastades af Constantinus d.
st. tillbaka öfver Donau, antogo
i början af 4:e årh. kristend.,
delade sig sedan i två delar, öst-g.
o. väst-g. Öst-g. besegrades af
hunnerna, deltogo sed. i Attilas
eröfringståg o. grundade efter
hunnernas undergång 493 under
Teoderik ett rike, omfattande Italien,
Sicilien, Dalmatien o. Provence
med hst. Ravenna, hkt rike 553
förstördes af Narses. — Väst-g.
grundlade under Wallia 415 ett
rike i s. Frankrike o. n. Spanien
med hst. Tolosa, o. detta rike
störtades af araberna 711.
Gotha, hst. i hertigd.
Sachsen-Koburg-G., vid Leine, 34,651 inv.
Gymn., observ., slott.
gotīk, gotisk stil, den i 12:e årh.
i n. Frankrike uppkomna stilen,
egentl. i arkit., söker gifva
uttryck åt sträfvand. t. det
oändliga o. utmärker sig därför gm
höga spetsbågar, kolossala
pyramidform. torn, fialer,
perspektiviska portaler, rosverk och
fantastisk ornamentik.
gotiska språk, de äldsta bibehållna
german, spr., viktigast det, s.
talades af öst- o. västgöterna l.
mesogotiskan. Förnämsta urkunden
Ulfilas’ bibelöfvers. (Codex
argenteus), tolkad o. utg. af bl. a.
svensken A. Uppström.
Gotska sandön, ö n. om Gottl.
Gottfrid af Bouillon (bujång), f.
1061, sed. 1088 hert. i nedre
Lothringen, en af anförarne i 1:a
korståget; efter Jerusalems eröfr. 99
härskare där under titel: den hel.
grafvens beskyddare, d. 1100.
Gottfrid af Strassburg, ty. skald,
d. omkr. 1215. Skr.: Tristan und
Isoide.
Gotthard, S:t, se Sankt G.
Gotthelf, Jer., pseud. f. Bitzius.
Gottland, ö i Östersjön, 3,116
kv.-km., 54,138 inv. (08). G. är en
kalkklippa med branta kuster o.
betäckt med en bördig jord,
afbruten af kärr o. myrar;
klimatet så mildt, att mullbärs- o.
valnötsträdet bära frukt på kalljord.
Näringsgren.: åkerbruk,
boskapssk., kalkbränning m. m.
Sedan 1645 för alltid sv. G. bildar
eget l.; resid.-st. Visby.
Gottlund, Karl Axel, fin. lit. o.
publ., f. 1796, d. 75 Hälsingf.
Skr.: Runola (40), Sampo (47),
utg. tidn. Suomalainen, Suomi m. m.
Gottman, Lorens, mål., f. 1708
Sthm, d. där 79.
Gottorp, slott nära st. Slesvig.
Gottsched, Joh. Christof., ty. skald,
f. 1700, d. 66 ss. prof. i Leipzig.
Verkade reformer, på språk, lit.
o. teater, men dukade under f.
friare andar ss. Klopstock o. Lessing.
gouache (guāsch), fr., målning m.
i vatten rifna täckfärger.
Gouda, st. i Holland, v. Ijssel.
23,552 inv. Stearinljusfabr.
Goulards blyvatten (gûlārs-), se
blyvatten.
Gounod (gunå), Charl. Franç., fr.
komp., f. 1818 Paris, d. 93 S:t
Cloud. Komp. Faust, Romeo o.
Julia m. fl. (äfv. i Sthm
uppförda) operor m. m.
gourmand (gurmang’), fr.,
finsmakare, läcker mun.
goût (gû), fr., smak. — Hautgoût
(å gû), »hög smak» (ankommet vildt).
— Goutēra (gû-), tycka om, gilla.
gouterbal, (gût-), dans m. supé.
governor (gövv’örnör), eng.,
guvernör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
