Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gripsholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epidem. uppträdande, mycket
smittosam katarr i andnings- o.
matsmältningsorganen i fören. m.
feber o. afmattn. Behandling:
stillaliggande, febermedel,
stärkande diet, retmedel.
Gripsholm, gam. slott vid Mälaren,
nära Mariefred. Värdefull
taflesamling, Joh. III:s 1563/67), Erik
XIV:s (1571/73) o. Gust. IV Ad:s
(1809) fängelse.
Grisebach, Aug. Heinr. Rud., ty.
bot., f. 1814, d. 79 ss. prof. i
Göttingen. Högst förtjänstfull förf.
inom växtgeograf:s område.
Grisel’dis l. Grisill’a, hjältinnan i
en medeltidssaga.
grisett’er, fr., i Paris fattiga
arbeterskor (sömmerskor o. d.), s. lefva
i konkubinat m. studenter o. s. v.
Ha numera nästan upphört.
Grīsi, Giulia, ber. it. sångerska, f.
1811, sedan 36 omväxl. i Paris o.
London, 54/55 triumfer i Amerika,
56 g. m. tenorsångaren Mario, d.
69 Berlin.
Grisill’a, se Griseldis.
Gris Nez (gri ne), udde med
fyrtorn i fr. dep. Pas-de-Calais.
Grisons (grisång’), fr., se
Graubünden.
Grisslehamn, hamnpl. i Sthms l.,
vid Ålands haf; om vintern
öfverfartsort till Åland.
Grodno, ry. st. v. Njemen, 41,736
inv. Betydl. handel.
grodor, Batrachia, Amphibia, djur
med kort, bred kropp, utan stjärt,
4 fötter, bröst- o. nyckelben, men
ej refben; andedräktsorganen hos
ungarne gälar, hos de fullvuxna
lungor; lägga ägg; delas i löf-g.,
Hylidæ, vatten-g., Ranidæ,
jord-g., Pelobatidæ, o. paddor,
Bufonidæ.
Groen van Prinsterer (gron-),
Willem, nederl. statsm., f. 1801, det
konserv, part. ledare i deput.
kammar., d. 76. Skr. flere hist.
arb. m. m.
grofkalk, min., mer l. mindre grof.
fossilier innehåll, kalksten från
midten af eocenperioden, i stor
utbredn. vid Paris; förträffl.
byggnadssten.
grogg, eng., af rom, konjak l.
visky o. kallt vatten beredd dryck,
känd sedan midten af 1700-talet.
Groningen = Gröningen (se d. o.).
Gronōvius, Joh. Friedr., ty. arkeol.
o. språkforsk., f. 1611, d. 71 ss.
prof. i Leijden. Utg. klass, verk m. m.
groom (grûm), eng., ridknekt.
Groot, H. de, se Grotius.
gross, ty., = 12 dussin = 144 stycken.
Gross-beeren, by i Brandenburg,
1,351 inv. Sl. 23/8 1813.
Grossenhain, st. i kon.-riket
Sachsen, v. Röder, 12,064 inv.
grossess’, fr., hafvandeskap.
Grossglockner, högsta bergtoppen i
Kärnten, 3,797 m. h.
Grossglogau, se Glogau.
Grossgörschen, by i provins.
Sachsen, 513 inv. Sl. 2/5 1813.
Grossjägersdorf, by i Ost-Preussen,
445 inv. Sl. 30/8 1757.
Grossulāria, bot., krusbär.
Grosswardein, ung. st. vid
Sebeskörös, 50,177 inv. Fred 24/2 1538.
Grote (gråt), Geo., eng. hist., f. 1794,
d. 71 ss. pres. för University
college i London. Skr.: History of
Greece, 12 bd, m. m.
Grotenburg, berg i
Teutoburgerwald. Arminius’ minnesstod.
grotesk’, fr., vidunderlig;
fantastisk.
Grotius, Hugo, egentl. Huig de
Groot, nederl. rättslärd o.
statsman, f. 1583 Delft, 19 ss. polit.
förbryt, dömd till lifst. fängelse,
hans flykt i en boklår allm.
bekant, 34/45 svensk ambassad, i
Paris, d. 45 Rostock. Bland G:s
lärjung. var äfven Gust. II Ad.
Skr.: De jure belli ac pacis (25),
s. gjort epok inom folkrätten,
De veritate religionis christianæ
m. m.
Grouchy (grûschī), Eman. de, gref.,
fr. marsk., f. 1766 Paris, deltog i
Napoleon I:s flesta fälttåg, 15
marsk., enl. Nap:s uppfattn. (men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
