Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gripsholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orätt) skuld till nederlaget vid
Waterloo, 32 pär, d. 47 St.
Etienne.
grouse (graus), eng., orn., moripa.
Growes stapel, se galvanisk stapel.
Grubbe, Samuel, filos., ämbetsm.,
f. 1786 Seglora, 13 prof. i Uppsala,
42/44 statsråd, d. 53 Uppsala.
Urspr. anhäng. af Schelling,
förberedde han boströmianismen.
Skr.: Fenomenologien, Läran om
det sköna o. den sköna konsten,
Filos. rätts- o. samhällslära (39),
del. I, m. m., G:s filos, skrifter
i urval utg. af A. Nyblæus och
R. Geijer (76/84).
Grube, Aug. Wilh., förf., f. 1816,
sedan 66 privatlärare i Bregenz,
d. där 84. Skr.: Charakterbilder
aus der Gesch. u. Sage (detta o.
flere andra arb. öfvers. på sv.) m. m.
Grumbach, Wilh. v., frankisk
adelsman, partigängare, f. 1503
Franken; för revolut. planer mot
Würzburg 58/66 afrätt. 67.
Grün, Anastasius, pseud. för A. A.
Auersperg.
Grünberg, st. i Schlesien, 20,983
inv. Klädesfabr., vinodling.
gründer (grynn-), ty.,
»grundläggare», upphofsman till aktiebolag
etc., med bibetydelse af svindlare.
grundlag, statsr., smnfattn. af de
rättsregler, s. bestämma förhåll.
mel. regering o. folk o. lika ej
utan båda parternas samtycke
kunna ändras eller upphäfvas. I
Sverige finnas 4 grundlagar:
regeringsformen, riksdagsordn.,
successionsordn., tryckfrihetsförordningen.
grundränta, den årl. afgift, s. i
förh. till en jordlägenhets af
kastning före grundskatternas
afskrifvande var fäst vid dess grund, var
af 2 slag: jordeboks- l.
ordinarie ränta o. mantals- l. e. o.
ränta. Jfr grundskatter.
grundskatterna i Sverige, numera
afskrifna, voro af 2 slag: ränta
o. tionde. Räntan bestodo dels
af de urgamla utskylder, hka
redan i början af 1300-talet voro
en fast, på jorden hvilande
börda o. s. i följd af Vadstena
herredagsbeslut 1524 skulle
inregistreras i en särskild matrikel l.
jordebok o. däraf erhöllo
namnet jordeboksränta, dels af
senare tillkomna för krig o. s. v.
beviljade skatter, hka, utgående
efter mantal, 1718 ingått i
jordeböckerna und. benämning
mantalsränta. (Jordeboks- o.
mantalsräntan smnslog. 1855 und. det
gemensma namn. ränta). —
Tionden, urspr. afsedd för kyrkl.
ändamål o. hvaraf Gustaf I indrog
2/3 till kronan, utgick in natura,
men blef 1869 förvandlad till en
oföränderlig penningränta. Gm
båda statsmakternas beslut
afskrefvos grundskatterna på
samma gång som kostnaden för
indelningsverket under 1885/04.
Grundtvig, 1) Nik. Ferd. Severin,
dan. teol., hist. o. skald, f. 1783
Udby (nära Vordingborg), sedan
22 predikant i Köpenhamn, 61
titel af bisk., d. 72. Stiftare af
grundtvigianismen, hkn
sträfvar efter en fri, från statskyrkan
löst, antirationalistisk folkkyrka.
G. var äfven stift, af
folkhögskolorna. Bland G:s många skr. på
vidt skilda områden må nämnas
Christelige prädikener (Danmarks
mest lästa postilla), Håndbog i
verdenshistorien, Sangvärk til den
danske kirke. — Hans son 2)
Svend Hersleb, språkforsk. o.
lit.-hist., f. 1824 Köpenhamn, d.
där 83, sed. 69 prof. i nord. spr.
vid univ. därst.; har med ifver
ägnat sin verksamh. åt saml. o.
utg. af Nordens folkvisor.
grundvatten, vatten, s., sedan det
gmträngt jordytans lösare lager,
stannar mot ett ogmträngl. ler- l.
berglager.
grundämnen, element l. enkla
kroppar, kem., sådana ämnen,
s. ej hittills kunnat sönderdelas
i nya beståndsdelar l. bildas gm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
