Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Konrad från Marburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präst vid gudstjänsten. -herre,
medlem af katol. domkapitel.
koriamb’ gr., 4-stafvig versfot: — —.
koriander, fröna af Coriandrum
sativum L., i s. Europa, användes
s. krydda i bakverk, likörer, medicin m. m.
Korinn’a, gr. skaldinna, omkr. 500 f. K.
Korint’, g. geogr., berömd st. i
Grekld på Istmus m. borgen
Akrokorint (nu ruiner). Grund.
af Sisyfos. 657/585 und. tyranner,
därpå aristokrat. republ., 243/146
f. K. upptagen i akaiska
förbundet, 146 f. K. förstörd af
romarne, 46 f. K. åter uppbyggd af
Cæsar, — Det nu v. Korint, Nea
Korintos, 12,567 inv.
korinter l. små russin, de torkade
frukterna af en afart af vinstocken,
Vitus vinifera apyrena, fr.
Morea o. Jon. öarna.
korin’tierbrefven, två i N. T.
upptagna, af apost. Paulus förf. bref
till den krist. församl. i Korint.
korintisk pelarordning, se
pelarordning.
korjaker, nomadfolk i n. Sibirien.
kork, den tjocka, lätta,
svampartade barken af korkeken (Quercus
Suber L.), i Medelh.-länderna.
Man skiljer mel. svart l. spansk
o. hvit l. fransk k. Användes till
proppar (korkar), simgördlar,
skosulor, mattor m. m.
korkek, se ek.
Kor’kyra, se Korfu.
korn, Hordeum, Gramineæ, ett af
våra viktigaste sädesslag. De
vanligaste hos oss odlade slagen äro:
4-radigt k., H. vulgare, o.
2-radigt k., H. distichon. Till beredn.
af malt m. m.
kornett’, fr., tonk. i orgeln: en
blandad stämma; ett slags
bleckblåsinstr.; förr yngste officer, s.
bar standaret.
kornīsch, fr., byg., list för fästande
af gardiner o. förhängen.
korollārium, lat., gifven följd af en
bevisad sats.
Koroman’del, Dekhans ostkust.
Koroneia (-nej’-), g. geogr., st. i
Boiotien, sl. 447 o. 394 f. K.
korpen, se kråksläktet.
korporāl, fr., lägste underofficer.
korporation, fr., samfund, skrå.
korpu|lens’, lat., fetma. -lent’,
fetlagd.
korrekt’, lat., riktig. -ion,
förbättring. -īv, förbättringsmedel.
-ūr, boktr., afdrag, hvari
uppkomna fel rättas.
korrelāt, lat., växelbegrepp.
korrespond|ens’, fr., brefväxling,
motsvarighet. -ent’, brefskrifvare.
-era, stå i brefväxling, öfverensstämma.
korridōr, it., smal gång med dörrar.
korrigera (-schēra), lat., rätta.
korrodēra, lat., fräta.
korrugēra, lat., vecka, rynka.
korrumpēra, lat., fördärfva.
korruption, lat., fördärf,
mutsystem, besticklighet.
kors. Utom den vanliga formen
af k. (†), lat. k., symbolen för
Kristi död, skiljer man mel.
Andreas-k. (X), Antonius-k. (T),
gaffel-k. (Y), det grek. k. (+). I
forntiden verktyg för dödsstraff;
tonk., tecken (#) för höjn. af en
not en half ton.
Korsabād (Chorsabad), by i
Mesopotamien vid Tigris. Ruiner af
Ninive där utgräfda.
Kor’sakov (-kåff), Alex., ry. gen., f.
1753, deltog i Suvorovs återtåg
fr. Schweiz 99, 05/30 gen.-guv. i
Litaven, d. 40.
korsār, sp., kaparfartyg, sjöröfvare.
korsblomma, arkit., korsform.
bladställning på tornspets m. m.
korsett’, fr., snörlif.
korsfarare, deltagare i korståg.
kors|förhör, i eng. processrätten
förhör af vittne gm motparten.
-gång, täckta hallar, s. omsluta
en klostergård l. dyl. o. öppna sig
m. bågställningar mot denna.
-hvalf, se hvalf.
Korsika se Corsika.
korsnäbbsläktet, Loxia, af
tättingarnas ordn. Större korsnäbben,
L. pityopsittacus, allm. i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
