Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Korsriddare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige, till 19,5 cm. l., lefver mest
af gran- och tallfrön; hannen är
som yngre till stor del
pomeransgul, som äldre röd.
korsriddare, riddare, s. deltogo i
korstågen; andl. riddareorden =
Tyska orden.
korstågen, företrädesvis benämn.
på af kristna folk i västerlandet
und. 12:e o. 13:e årh. företagna
tåg till Palestinas eröfr.,
föranleddes af påf. Urbanus II i Clermont
1095. Sedan tygellösa skaror und.
Peter af Amiens o. a. dragit åstad
o. dukat under, uppbröt 1076 en
ordnad här o. eröfrade 1099
Jerusalem, där ett kristet kon.-rike
grundades. 2:a k., 1147/49,
misslyckades. 3:e k., 1189/92, und.
kejs. Fredr. I, Fil. Aug. af Frankr.
o. Rich. Lejonhjärta, hade
Jerusalems förlust till följd; endast
Ptolemais eröfrades. 4:e k. nådde
endast till Konstpl, s. eröfrades
(1204). Gm 5:e k., 1228/29,
erhöll kejs. Fredr. II Jerusalem, s.
dock snart återtogs af
kovaresmierna. Ludv. IX af Frankr.
företog 6:e k., 1248/54, o. eröfr.
Damiette. 1270 företogs en
misslyckad expedit, till Tunis (7:e k.).
1291 gick d. sista kristna besittn.
i Palestina förlorad.
Korsör, st. på Själland vid Stora
Belt, 6,054 inv. Hamn.
korta varor, namn på åtskilliga
små behofs- l. lyxartiklar, s. säljas
styckevis.
kortége (-äsch), fr., hedersfölje, paradtåg.
kor-ton, tonk., orgelstämningen,
fordom högre än kammartonen (se d. o.).
Kortrijk (-rejk), se Courtray.
kort-slutning, elektr., en gm
isoleringsfel uppstående kortare väg
för strömmen som har eldfarlig
glödgning af ledningstrådarna till följd.
kōrum, lat., kr., vid trupp förrättad
morgon- o. aftonbön.
korund’, min., lerjord, ofta färgad
af järnoxid, kromoxid m. m., näst
diamant det hårdaste mineral.
Variet.: safir, blå, rubin, röd
ädelsten, fr. O.-Ind., diamantspat,
brun, fr. I tal., ural, smärgel,
finkornig, fr. Naxos, slip- o. polermaterial.
korus, se kor.
korvett’, fr., tremastadt krigsskepp
med kanoner på o. äfven under däck.
koryban’ter, den fryg. gudinnan
Kybeles präster.
Korydōn, grek. herdenamn.
koryfē, gr., anförare, ledande
personlighet.
Kos l. Ko, turk. ö bland
Sporaderna, 286 kv.km., 10,000 inv.
Vinodling.
kosack’er, slav. krigarfolk i s.
Ryssld. 2 stammar: dnjeprkosackerna,
donska kosackerna (vid Don).
Kosciuzko (kåschusch’kå), Tad., pol.
fälth., f. 1746, 77 und. Washington
i Amerika, 89 pol. gen.-major,
försvarade sig 92 vid Dubienka
mot ryssarne, 94 diktator, segrade
vid Raclavice, slagen vid
Maciejovice, fången, 96 frigifven af Paul
I, sed. 16 i Solothurn, där han dog 17.
kōsinus, komplementets sinus,
Jfr sinus.
Kos’kinen, Yrjö (finska för G. Z.
Forsman), fin. hist. o. filol., f.
1830, prof. i Hfors, d. 03. Skr.:
Finska språkets satslära (60),
Klubbekriget etc. (65), Finlands
historia (74) m. m.
Koskull, And. Gust., frih., sv.
genremål., f. 1831, d. 04.
Koslov, se Eupatoria.
kosmetīk, försköningskonst,
skönhetsmedel.
kos’misk, gr., s. angår världsalltet.
kosmo|gonī, gr., läran om världens
ursprung. -grafī, världsbeskrifning.
-logī, läran om världsalltet.
-polīt, världsborgare. -sofī,
läran om världalltets ursprung o. uppkomst.
kosmorāma, gr., världsmålning.
Jfr panorama.
kosmos, gr., värld, världsalltet,
världsordning.
Kossuth (kåschūt), Lajos, ungar.
diktator, f. 1802, advok. o.
journalist, 47 radikal riksdagsledam.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
