Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Liukiuöarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en fin, ovägbar materie, hkns
smådelar ömsesidigt stöta bort
hvarandra, men enl. den nu allm.
antagna undulations- l.
vibrationsteorien på fram- o. återgående
rörelser hos molekylerna af ett
alla kroppar gmträngande,
ovägbart ämne (eter). Det ljus, s.
kroppar utstråla, alstra de ant. själfva,
l. reflektera de endast andra
kroppars ljus. Upphettas en kropp
till en viss temperatur, så
utvecklas ljus, likt äfven ofta
uppkommer vid förbränning, vid motsatta
elektriciteters fören. och på ett
egendoml. sätt v. fosforescensen.
L:s fortplantningshastighet uppgår
t. 300,000 km. i sekunden.
Träffar ljuset en kropp, så blir det
antingen genomsläppt,
absorberadt l. reflekteradt; sker det
senare fr. en slät, större yta,
uppkommer spegelbild af den lysande
kroppen. Kommer en ljusstråle
fr. ett medium i ett annat af olika
täthet, brytes det fr. sin ursprungl.
riktning, men om det ljusbit,
ämnet har parallella ytor, får den
utfallande strålen sma riktn. s.
den infallande. Gm prismor
brytas l.-strålar mycket starkt o.
sönderdelas i en färgbild (spektrum),
inneh. färgerna: rödt, orange, gult,
grönt, blått, indigo, violett
(spektralfärger). Smnträffa 2
l.-strålar, lika gå mycket nära haa i
sma riktn., förstärkes l. upphäfves
deras verkan. L. verkar mycket
olika på kroppar; det
sönderdelar t. ex. många smnsatta
ämnen i deras beståndsdelar o. är
af största betyd. f. den vegetabil.
o. animal. ämnesomsättn.
Ljusmässedagen, se Kyndelmässan.
Ljusnan, en af Norrlds största
älfvar, uppr. i Härjedal., utm. v.
Ljusne järnverk i Östersj., 370 km.
l., omr. 23,000 kv.km.
Ljusne, hamn o. stort järnverk i
Gäfleb. l. Post-, telegr.- o. tullstat.
ljusskygghet, läk., ett de flesta akuta
ögonsjukdomar, is. inflammationer,
åtfölj. symtom; erfordrar läkarebehandl.
ljustryck, framställandet medels
fotografi af bilder på sten, glas, zink
m. m. för att användas t. tryck.
llanos (ijānås), sp., stora stäpper
i n. del. af S.-Amer.
Lloren’te (ljå-), Juan Anton., sp.
hist., f. 1756 Aragonien, 89
inkvisition, gen.-sekr., sed. 08 dess
motstånd., d. 23 Madrid. Skr.: Histoire
crit. de l’inquisition d’Espagne
(öfvers. på sv.), 4 bd, m. m.
Lloyd (låjd); egentl. från irländ. L:s
kaffehus i Lond., där redare och
mäklare i slutet af 1600-talet
samlades för att inhämta sjöfarts- o.
handelsunderr., hämtad benämn.
på flere försäkrings- o. rederibolag,
af lika Engelska L. är äldst.
Dylika sällskap äro: Österr.-ung. L.,
ett 1833 i Triest grund.
handelsbol., sed. 36 äfv.
försäkringsbol., o. bolag f. drifvande af
ångbåtsfart, Nordtyska L., grund.
i Bremen 56, Germanska L.,
grund. i Rostock 67 m. fl.
Lloyd (låjd), Llewellyn, eng.
sportman, björnägare, f. 1792 Engld,
sed. 23 i Sverige, d. 76
Vänersborg. Förf. — L. var far till
naturforsk. o. Afrikaresand. Charles
Andersson (se d. o.).
l. m., förk. för læva manu (lat.),
(spela) med vänstra handen.
Loan’da (egentl. São Paulo de L.),
hst. i Portugals kolon. på s. Afrikas
västkust, omkr. 15,000 inv. Hamn.
Loan’go, landsk. på Afrikas
västkust, mel. Numbi o. Kongoflod.
Lobau, Geo. Mouton, gref. af L., fr.
gen., f. 1770 Pfalzburg, tjänade
und. Nap. I, räddade v. Aspern
09 de fr. trupperna på ön L.,
därifr. titeln, fånge v. Waterloo,
18 åter i Frankr., eft. Lafayette
chef f. nationalgard. 30, marsk.
31, d. 38 Paris.
lobēlia, bot., lat. Lobelia, fam.
Lobeliaceæ, örtsläkte, odlas som
prydnadsväxt.
Loccenius, Joh., rättslärd,
häfdaforsk., f. 1598 Itzehoe, pres. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
