Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Liukiuöarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antikv.-koll. 72, d. 77. Skr.: Rerum
suecicarum hist. (54), Synopsis
juris suiogoth. (48, 53, 73), m. m.
Locke (låck), John, ber. eng. filos.,
f. 1632 Somerset, måste tillika m.
sin gynnare, gref. Shaftesbury, gå
i landsflykt, återvände m. Vilh.
af Oranien o. inträdde åter i
statens tjänst, d. 04 Oates. Ngra
medfödda idéer finnas ej, källan
f. våra begrepp är att söka
ant. i sinnlig förnimmelse (sensation)
l. ock i reflexion. L. förkastar allt
vetande, s. ej hvilar på
erfarenhet o. induktion. Hans förnämsta
arb. är Essay concerning the
human understanding (90).
Lockhart, John Gibson, skotsk förf.,
f. 1794, gifte s. med Walt. Scotts
äldsta dotter. Utg. »Quarterly
review» 26/53, d. 54. Skr. biogr.
öf. Scott o. Burns, roman. m. m.
lock-out (-aut’), eng., smnslutning
mel. arbetsgifvare f. att gm
arbetsinställelse tvinga arbetarne att
nedsätta sina fordringar.
Lockyer (låck’ier), Jos. Norm., eng.
astrofysik., f. 1836 Rugby. Grundl.
undersökn. rör. spektroskopien,
uppt. metod. att vid hvad tid som
helst medels spektroskop. iakttaga
protuberanserna i solkanten. Förf.
locus, lat., ort, ställe. Lo’co
citāto, på anfördt ställe. Loco
sigilli (abbr. L. S.), i st. f. sigill.
lod, sjö., vid lina fäst, olikart.
appar. f. uppmätande af vattnets
djup o. bottnens beskaffenh.; vikt,
i äldre sv. viktsyst. = 1/32
skålpund = 4 kvintin = 13,3 gram;
för ädla metaller = 1/16 lödig
mark, o. äfv. probervikt f.
arbetadt silfvers finhet (lödighet),
så att t. ex. 12-lödigt silfver
inneh. 12/16 finsilfver o. 4/16 annan,
oädel metall, 1 sdnt l. = 18
grän; tekn., se lödning.
Lōdi, it. st. vid Adda, 27,811 inv.
Slag 10/5 1796.
lodjuret, Felis lynx L., Feræ. 3
varietet.: 1) kattlo, F. cervaria
Temminck, har på ryggen 3
långsgående svarta ränder o. nästan
halfva svansen svart, 2) varglo,
F. virgata Nilsson, har längs
ryggen 2 tätt stående, smala streck,
svansens yttre två femtedel. svart,
o. 3) räflon, F. lynx L., har inga
fläckar l. streck, svansens yttre
tredjedel svart; förekom. sparsamt
i största delen af Sverige, i Norge,
Schweiz, ö. Europa o. Sibirien.
Lodoicēa Labill., Palmæ. L.
sechellearum, palmart på
Seychellerna, har de största (ända t. 20
kg. vägande) frukter af alla träd på jorden.
Lodz, ry.-polsk st., huf.-ort f.
Polens väfnadsindustri, 352,000 inv.
Fabr., hand.
Loenbom (lön-), Sam., hist.
samlare, f. 1725 Östergötl., d. 76
Sthm. Utg. Handl. t k. Carl XI:s
hist., Hist. märkvärdigheter m. m.
Lofoten, nor. ögrupp i Nordlands
amt. Störst Öst-Vågö, 541,5
kv.-km. Febr.-april torskfiske.
lofva, vrida förskeppet närmare
vinden und. segling.
Lofö, ö i Mälaren.
logaritm’, gr., mat., den exponent,
hvartill ett visst tal (basen) skall
upphöjas f. att gifva ett annat
tal. Vanligaste l.-system, är det
m. 10 t. bas, hvartill de första
tab. 1617 uträknades af H. Briggs
(se d. o.).
Logau, Friedr. v., frih., ty. skald,
f. 1605 Schlesien, d. 55 Liegnitz.
Skr.: Sinngedichte m. m.
log|e (låsch), fr., afskildt rum; afd.
af ordenssällsk. o. plats f. dess
smnkomster. -ment’, bostad,
kasernrum, gemensam sofsal. -era,
bo, vistas; bo inhyses. -is (låschī),
bostad.
logg, eng., sjö., instr. f. uppmätn.
af fartygs hastighet.
logg’ert, holl., 2- l. 3-mastadt
mindre fartyg m. sneda råsegel.
loggia (lådd’scha), it., åt ena sidan
öppen pelare l. hvalfgång.
logīk, gr., vetensk. om lagarna f.
tänka’t o. deras användn.; hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
