Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nordiska språket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harald Hårfager (860/930)
underkufv. småkgrna o. grundade
länsväsendet, s. hade flere norrmäns
utvandring tillföljd. Olof Tryggvesson
(995/1000) o. Olof d. hel.
(1015/1028) införde kristend. och
utvidgade riket. Olof d. hel.
fördrefs af dan. kon. Knut d. st., s.
härskade i N. t. 1035. Därefter
rådde i N. afkoml. af Olof d. hel.,
tills ätten utslocknade på
manssidan 1319 med Håkan Hålägg.
Nu blef sv. kon. Magnus Eriksson
kon.; honom följde hans son
Håkan, som efterträddes af sin son
Olof. Efter dennes död (1387)
förenade hans mor Margareta Norges,
Danmarks o. Sveriges kronor gm
den s. k. Kalmarunionen (1397/
1521). Efter dess upplösning
behandlades N. som en dansk
provins. Gm freden i Kiel 14/1 1814
afträddes N. till kon. af Sverige. I N.
gjorde man motstånd och utropade
dan. tronarfvingen Kristian (senare
Krist. VIII) till kon., som i maj
1814 i Eidsvold gaf landet en fri
författn. Men när sv. trupper
inryckte, underkastade sig N. sv.
kon. Karl XIII, s. 4/11 s. å. antog
Eidsvolds konstitut. med vissa
modifikat. Sedan var N. förenadt m.
Sverige gm ren personalunion. Karl
XIV Johan sökte förgäfves
smnsmälta de båda rikena och utvidga
s. makt. Oskar I gaf N. eget
riksvapen o. egen orden. Sedan det
radikala bondepartiet fått
öfvervikt i stortinget, gick det
anfallsvis tillväga mot regeringen och
började 1872 en strid ang.
ministrars plikt att deltaga i
stortingets förhandl. samt om konungens
veto i grundlagsfrågor. Under
ministären Hagerup 1903/05 nya
konflikter m. Sverige, hka under
min. Michelsen d. 26 okt. 05 ledde
till unionens upplösning, hvarpå
prins Karl af Danm. d. 18 nov.
blef vald till kon. under namnet
Håkan VII.
Nōricum, ford. rom. land vid nedre
Donau. Hst.: Noreja.
Norlin, Teod. Arn. Val., teol., f.
1833, d. 70. Skr.: Svenska
kyrkans hist. efter reformationen
(I, 64, II, 71, ofullst.) m. m.
norm, lat., regel, rättesnöre.
Norman, 1) Geo., f. i Pommern,
1539 till Sverige ss. prins Eriks
(Erik XIV) lärare, kom i gunst
hos Gustaf Vasa, ombildade
kyrkoväsendet, användes i flere
diplomatiska värf, d. 53. — 2) Fredr.
Vilh. Ludv., mus. f. 1831 Sthm,
61/79 hofkapellmäst. vid k.
operan, 64 gift m. Wilh:a Neruda (se
d. o.), d. 85. Komp.: kantater,
kvartetter, pianostycken,
solosånger m. m.
Normandie (-mangdī), ford. provins
i Frankr., nu delad i depart.
Seine-Inférieure, Eure, Orne, Galvados
och Manehe, 29,539 kv.km., 2 ½
milj. inv. Hst.: Rouen. Kom 912
till Rollo, hert. af N., 1204 franskt,
1417/19 eng., 1450 åter franskt.
Normandiska öarna l. Kanalöarna,
eng. ögrupp vid Kanalen, nära
Normandie: Jersey, Guernsey,
Alderney, Sark m. fl., 195
kv.km, 95,618 inv.
normanner, nordmän, ursprungl.
namn på Skandinaviens inv., sed.
is. på djärfva sjöröfvare, s.
hemsökte Europas kuster i 8:e/11:e
årh.; kallades äfven vikingar
(se d. o.).
Norna Gäst, pseud. f. J. A.
Kiellman-Göranson.
nornor, nord. myt., ödets gudinnor,
Urd, Verdande o. Skuld.
Norra Ishafvet, det n. om
polcirkeln belägna hafv., 15,3 mill. kv.km.
Norrbottens län, omfattar n. delen
af Västerb. o. Lappland, 105,882
kv.km., 156,111 inv. (08). Residensst.:
Luleå. Öfr. st.: Piteå, Haparanda.
Norrie, Anna Hilda Charl:a,
operettsångerska, f. Pettersson 1860, g.
m. dan. litt. W. N., har uppträdt
i de skandinav, länderna samt
Tyskland.
Norrköping, st. i Östergötlands l.
vid Motalaström och Bråviken,
45,416 inv. (08). Nämnes redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
