Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nordiska språket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på 1100-talet. Klädesfabr., bomullsväfverier,
pappersbruk. Viktiga riksdagar
1604, 1769 och 1800.
Norrland, den nordligaste
hufvuddelen af Sverige, omfattar landsk.:
Gästrikld, Hälsingland, Medelpad,
Ångermanld, Härjedalen, Järntid,
Västerbotten, Lappland; 286.082
kv.km. (l. 2/3 af hela Sverige).
norrsken, Aurora borealis,
egendomlig ljusföreteelse på himmelen,
vanl. i form af en lysande båge.
Mest på höga breddgrader (äfven
vid sydpolen, australsken).
Beror sannolikt på urladdn. af
atmosfär, elektricitet i starkt
förtunnade luftregioner.
Norrtälje, st. i Sthms l. v.
Östersjön, 3,885 inv. (08). Badort.
Stadsprivilegier 1622.
norröna tunga, se fornnordiska
språket o. litt.
norsen, Osmerus eperlanus L., fisk
af blåsmunnarnas ord., 30 cm. l.,
allmän i Sverige.
norska språket och litterat. Det
fornnor. (nordiska) spr.
undanträngdes af det dan. i 15:e årh.
o. talas nu blott i vissa trakter
af landet. Skriftspr., sed. dess
danskan, har efter 1814 fått en
rent norsk prägel. En norsk
litt. har först eft. skilsmässan fr.
Danm. (1814) kunnat utveckla s.
gm smnstötn. af 2 riktn., en
ensidigt nationell (Wergeland) o. en
mera internat. konservativ
(Welhaven). Öfr. målsmän: Hansen,
Munch, Asbjörnsen, Vinje o. is.
B. Björnson o. H. Ibsen. Hist.
förf.: Keyser, Munch, Särs, Daae,
Storm, O. Rygh, Undset m. fl.;
filos.: Treschow o. Monrad; språkf:
Fritzner, Soph. Bugge; naturf. :
Hansteen; lit.-hist. bearb. af
Hansen o. Hammerich; rom.-för.: Alex.
Kielland, Kristian Elster, Jonas
Lie, Arne Garborg, John Poulsen,
Camilla Collett, Björnstjerne
Björnson, Magdalene Thoresen, Marie
Colban, L. Dilling, G. Heiberg, V.
o. Th. Krag, Finne, Hamsun m. fl.
Norström, Joh. Vitalis Abr., filos.,
f. 1856 Åmål, fil. d:r 85, 91 prof.
i Gbg, ledam. af sv. akad. 07.
Har skr. en mängd mycket
bemärkta filos, skr., bl. a.
Masskultur (10, 2:a uppl. s. å.).
Norsälfven, flod i Värml. l., utgör
utlopp för Frykensjöarna i Vänern.
North, Fred., lord, eng. statsm., f.
1733, sed. 70 min., dref de
n.-amer. kolonierna t. uppror gm
tetullen, afgick 83, d. 92.
Northampton (nårthhämp’tön), eng.
grefsk., 2,598 kv.km., 338,064 inv.
Hst.: N., 91,964 inv.
Northbrook (nårthbruck), Thom.
Geo. Baring, earl, eng. statsm.,
f. 1826, 80/85 marinminister, d.
04 London.
Northumberland (nårthöm’börländ),
eng. grefsk., 5,221 kv.km.,
602,859 inv. Hst.: Alnwick.
Norwich (nårr’itsch), 1) hst. i eng.
grefsk. Norfolk vid Yare, 115,438
inv. Katedr., bisk. 2) st. i
Connecticut (N.-Amer.), 20,000 inv. Fabr.
af yllevaror o. eldvapen.
noshörning, Rhinoceros L., af
hofdjurens ordn. Indiska n.,
R. indicus Cuv., 3,1 m. l., med ett
horn. Afrikanska n., R. africanus
Camp., 3.4 m. l., med 2
horn, farlig.
Nossi Bé, fr. ö vid Madagaskar,
18 kv.-km., 65,000 inv.
nostalgī, lat., läk., hemlängtan,
öfverg. till hypokondri.
Nostradāmus, egentligen Michel
de Nôtre Dame, astrol., f. 1503
St. Rémy, d. 66 Salon. Hans
spådomar behandla Frankrikes hist.
till 1999.
not, lat., anmärkn.; officiellt
meddelande fr. en regering till en
annan. Cirkulär-n. utfärdar en
regering till sina samtliga sändebud.
Kollektiv-n., af flere
regeringar gemensamt utfärd. n.; tonk.,
tontecken.
nōta, märke, kännetecken. Taga
ad notam, lägga på minnet.
notāb|el, lat., märkvärdig. -ilitet,
ansedd person (i ett samhälle).
nōta bēne, lat., märk väl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
