Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Progressiv skatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pronōmen, lat. spr., ord, s.
begagnas i st. f. ett nomen; äro
personliga (jag, du o. s. v.),
ägande (min, din o. s. v.),
utvisande (den), bestämmande
(denne, densma), hänvisande
(som, hvilken m. fl.), frågande
(hvem, hvilken), obestämda
(någon, själf o. s. v.), återförande (sig).
prononcēra, fr., uttala, förklara.
-d, utpräglad.
pronunicamento, sp., i Span. offentl.
tillkännagifvande mot regeringen;
signal t. uppror.
Prony (-nī), Casp. Cl. Franç. Marie
Riche de, fr. baron o. ingenjör, f. 1755, d.
39; uppf. en dynamometerbroms m. m.
propagan’da, lat., anstalt för
utbredande af en viss lära, is.
missionsanstalt. Göra p., söka vinna
anhängare för sin åsikt.
pro pat’ria, lat., för fäderneslandet,
devis på svärdsorden.
propedeutīk, gr., förkunskap,
förberedande vetenskap.
propell’er, eng., den skrufformiga
inrättning, s. framdrifver
ångfartyg; kallas äfven fartygsskruf. En
af uppf. var John Ericsson.
prō|per, fr., egen, egendomlig, snygg,
ordentlig. -pretē, snygghet, renlighet.
Proper’tius, Sextus, rom. skald, f.
omkr. 45 f. K. i Assisium, d.
omkring 22 f. K. Skr. elegier.
propo|nēra, lat., föreslå. -sition,
förslag; mat., sats.
Propon’tis, g. geogr., namn på
Marmarasjön.
proportion, lat., förhållande, is. ett
riktigt sådant af en kropps delar
sinsemellan o. till det hela.
propōsition, fr., förslag; mat.,
uppgift; parl., framställn. af regeringen.
proprætōrer, lat., se prokonsuler.
proprieborgen, borgen ss. för egen
skuld.
proprietär, fr., egendomsherre.
propylēer, gr., förgårdar,
tempelartade ingångar i gr. stil.
pro rata parte, lat., efter hvars
o. ens andel.
prorekt’or, lat., universitetsrektors
ställföreträdare.
prorog|ation, lat., förlängning,
utsträckning. -era, förlänga,
utsträcka, ställa på framtiden.
prōs|a, lat., obunden form för tal
l. skrift, i mots. till den på vers.
-a’iker l. -aist’, skriftst. på p.
-āisk, opoetisk, hvardaglig, platt.
proscēnium, lat., ford. främre delen
af skådebanan, nu platsen mel.
ridån o. rampen.
prosek’tor, lat., sönderskärare;
ledare af dissektionsöfningarna i
en anatomisal.
proselyt, gr., en, s. öfvergått från
en åsikt, lära o. d. till en annan;
nyomvänd. -makare, en, s. ifrigt
värfvar anhängare för sin åsikt,
lära, sitt parti m. m. -makeri,
värfvande af proselyter.
Proser’pina, se Persefone.
prōsit, lat., väl bekomme!
proskri|bēra, lat., förklara i akt,
bannlysa, landsförvisa. -ption,
förklarande i akt, landsförvisning.
Prosna, bifl. t. v. till Warthe, mel.
Polen o. Schles., 180 km. l.
prosodī, gr., läran om stafvelsernas
längd o. tonvikt.
prospekt’, lat., perspektivisk
framställn. af en byggnad, ett landsk,
o. d.; i Petersburg beteckn. för
större gator; utförlig uppgift om
planen för ett företag.
Prossnitz, st. i Mähren, 24,054 inv.
prost, titel, s. biskop kan tilldela
en kyrkoherde. Jfr kontrakts-p.
prostitu|ēra, lat., prisgifva, vanära.
-erad, kvinna, s. drifver otukt s.
näringsfång. -tion, utbjudande till
otukt, skörlefnad, yrkesmässig liderlighet.
prostylos, gr., temp. l. annan
byggnad med pelare endast på
framsidan.
protagonist’, gr., den första
kämpen; skådespelare, s. utför
hufvudrollen (i ett drama).
prota’goras, gr. sofist från Abdera
i 5:e årh. f. K.
protegé (-schē), fr., skyddsling,
gunstling. -ra, skydda, gynna.
proteīnämnen, se ägghviteämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
