Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Progressiv skatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
protektion, lat., beskydd, beskärm.
-ist’, anhängare af skyddstullsystemet.
proték’tor, lat., beskyddare, riksföreståndare.
pro tem’pore, lat., för det
närvarande.
protest’, lat., gensaga, invändning.
Jfr växelprotest. -anter, namn
på de bekännare af kristna läran,
s. i följd af 16:e årh. reformat.
skilde sig från kat. kyrkan,
uppkommet af protesten i Speier år
1529. -antism, deras lära. -era,
bestrida, förklara missnöje med,
afgifva protest; hand., gm protest
bevara en växels exekutiva egenskap.
Proteus (-evs’), gr. myt., hafsgud,
s. ägde förmåga att spå o.
förvandla sig; ombytlig mska.
protistriket, smnfattn. af de
organismer, s. utgöra en mellanlänk
mel. växt- o. djurriket.
Proto’genes, gr. mål. omkr. 300 f. K.
proto|koll’, gr., skriftl: uppsats öfver
en förhandl. vid domstol, smnträde
o. d. -plas’ma, se cell.
-typ, urbild. -zōer, urvärldsdjur;
infusorier. -zoiska formationer,
geol., fossila djuråterstoder i de
äldsta sedimentslagren, ansedda
för de 1:a organism. på jorden.
protuberan’ser, lat., upphöjn.,
utväxter; eruptionsart. vätgasströmmar
fr. solens inre, synas
tydligast v. solförmörk.
protypisk, gr., förebildlig.
Proudhon (prudång’), Pierre Jos.,
fr. social., f. 1809 Besançon,
fördömde 40 i en skrift egendom ss.
stöld, stift. 48 en folkbank, flera
gånger häkt., dömd, flydde, d. 65
Passy. Förf.
provençalska språk (-åvangsal-) l.
Langued’oc, det tidigast utbild.
romanska språket, var i 11:e o.
12:e årh. trubadurernas språk,
men måste i 14:e årh. vika för
systerspråket nordfranskan. Ännu
folkdialekt.
Provence (pråvangs’), ford. fr. prov.
v. Medelhafvet, omkr. 21,500
kv.-km., 1487 fr. Nuv. dep. Rhône,
Var, Basses-Alpes o. en del af
Alpes-maritimes.
proverb’, fr., ordspråk; litet, på ett
ordspråk grundadt lustspel.
proviant’, lat., lifsmedel, munförråd.
-era, anskaffa p.
Providence (pråv’idens), en af hst.
i n.-amer. staten Rhode Island,
203,243 inv. Univ.
providens’, lat., förutseende, försyn.
provins’, lat., i gamla Rom
ämbetsområde, sedan underkufvadt land
utom Italien; nu större
administrat. område i vissa länder =
landskap; kat. ärkebiskopsdöme
l. ordensprov, (afdeln. af andlig
orden). -iāl, föreståndare för
ordensprov. -ialism’, för en trakt l.
ett landskap egendoml. ord l. språkbruk.
provision, fr., förråd, is. af
lifsmedel ; efter procent beräkn. arfvode.
-s|resande, handelsresande mot
p. o. utan lön.
provīsor, lat., föreståndare, 1:e
medhjälpare på apotek.
provisorisk, lat., tillfällig.
Prschevalskij, N., ry. öfverste o.
resande, f. 1839 Smolensk, 67/73
o. 79/80 vidsträckta resor i inre
Asien, d. 88 i Karakol. Förf.
Prudentius, Aurelius P. Clemens,
krist. rom. skald, f. 350 Spanien,
d. i kloster 410.
prudentlig, fr., småklok, förnumstig.
prudhomme (prydåm’), fr.,
hedersman; förtroendeman.
Prud’hon (prydång’), Pierre, fr. mål.,
f. 1758, d. 23.
pruneller, ett slags plommon.
Pruss’ia, nylat., namn på Preussen.
Prut, bifl. t. v. till Donau, uppr. i
Galizien på Karpat., gräns mel.
Ryssland o. Rumänien, utf. vid
Galatz, 828 km. l., omr. 17,620
kv.km.
pryd, fr., tillgjordt blygsam,
sipp, skenhelig.
Przemysl (prschēmischl), st. i
Galizien v. San, 46,295 inv. Rom.
o. grek. bisk.
prärie, fr., äng; trädlös
grässlätt i Amerika.
Prästö, dan. st. på Själland, v.
Östersjön, 1,497 inv. Hamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
