Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eröfr. Gallien 58/51, o. mördades
48. Cæsars diktatur slutade m.
dennes mord 44, hvarpå hans
mördare besegrades 42 af det 43
bildade 2:a triumvir. af
Octavianus, Antonius o. Lepidus. Sedan
Lepidus blifvit utstött o.
Antonius besegrad vid Actium 31, blef
Octav. ensam härskare o.
utbildade kejsardömet till sin död 14
e. K. Eröfr. af Span. samt
Donau- o. Alpländerna fullbordades. Från
Tiberius (d. 37) till Vitellius (d.
69) hade Rom vansinniga och
odugl. kejsare. En bättre tid
började m. Vespasianus 69 o. varade
med få afbrott till M. Aurelius’
död 192, hvarpå rikets förfall
började. Det var ej längre romerskt,
utan ett konglomerat af folk, bland
hka främlingar blefvo allt mer
förhärskande o. där pretorianerna
förfogade of. tronen samt tillsatte
o. mörd. kejs. Sed. 259 var riket
deladt mel. flere fältherrar, s.
bekrigade haa, tills Aurelianus
återställde enheten. Men
Diocletianus återinförde själf delning 286,
hkt framkallade nya strider, tills
Constantinus d. st. blef ensam
härskare 324. Denne förlade
residenset till Konstpl 330 o.
upphäfde därigm faktiskt rom. riket.
Kristendomen antogs 325, men
efter Const:s död 337 företogo
hans söner en ny deln. af riket,
hkn varade till 353. Theodosius,
den siste härskaren öf. det
odelade rom. riket, lämnade åt sina
söner ett öst- o. ett västrom. rike,
som nu, det första för längre, det
senare för kortare tid trädde i
stället för det försvunna romerska
riket.
romersk-katolska kyrkan kallas
sed. 1054 (se grekiska kyrkan)
västerlandets kristna kyrka, sed.
reformat. den kyrka, som
erkänner påfvens auktoritet. Utom de
3 ekumen. bekännelserna ligga till
grund för densma den rom.
katkesen af 1566 o. Canones et
decreta concilii Tridentini. Jämte
bibeln gäller traditionen; hon har
7 sakrament; nattvarden är ett
försoningsoffer, gudstjänsten
praktfull. Helgon, jungfru Maria,
reliker tillbedjas. Aflat,
penitensväsen, fastor, rosenkrans, celibat,
munkväsen. Prästerna äro Guds
ställföreträdare.
romersk rätt, de inom rom. riket
gm gammal häfd, prætors-edikter,
senats- och folkbeslut o. s. v.
uppkomna rättsreglerna, smnfattade
under kejs. Justianianus till en
lagkodex (corpus juris civilis), hkn
sedermera haft starkt inflytande
på lagstiftn. inom de flesta europ.
stater.
Romsdals amt, amt i v. Norge,
136,137 inv.
Rōmulus, Roms myt. grundl., son
af Rea Sylvia och Mars, utsattes
jämte sin tvillingbror Remus,
diade en varginna, grundlade Rom
753 f. K., mörd. Remus, d. 716.
Rōmulus Augus’tulus, siste
väst-rom. kejs., upphöjdes 475,
störtades af Odoaker 476.
rond (rångd), fr., kringvandr., s.
nattetid göres af vederbörande för
att se efter vakter och poster.
rondeau (rångdå), fr., se rondo.
ron’do, it., l. rondeau, liten dikt
af franskt urspr., hvari
begynnelsestrofen, som innehåll,
hufvudtanken, upprepas eft. vissa regler
o. äfv. bildar slutet; tonk.,
tonstycke, hvars hufvudtema ofta
återkommer.
Ronneby, st. i Blekinge l. vid R.-ån,
3,435 inv. (08). Hälsobrunn. Stadsprivil. 1879.
Ronnebyån, aflopp till Ö.-sjön för
den i Småland belägna sjön Rottnen.
Ronsard (rångsār), Pierre de, fr.
skald, f. 1524, d. 85 Tours.
Efterbildade de gamle. Skr.: La
Franciade m. m.
rood (rudd), eng. ytmått = ¼ acre
= 10,117 ar.
Roon, Albr. Theod., gref. v., preuss.
fälth., sed. 59 krigsmin., f. 1803,
73 fältmarskalk, d. 79 Berlin.
Roos (ros), 1) Matilda, rom.-förf:a,
f. 1852, d. 08. Skr.: rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
