Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marianne (81), Höststormar (82),
Vårstormar (83), Berättelser o. skizzer
(84), Hårdt mot hårdt (86),
Önskekransen (04) m. fl. mycket
lästa ber. — 2) Anna Maria,
förf:a, f. 62 Sthm, har und. pseud.
o. äfv. und. eget namn utg.
diktsamlingar o. ber. ss. Aderton år,
ett större relig.-vetensk. arb.
Fariseismen i våra dagar (02).
Roos se Ros.
Roosevelt, Theod., amer. statsm., f.
1858 N. York., 95/97 polispresid.,
i sp.-amer. kriget anf. för ett
kavalleriregem., 01/09 presid.
i Förent. stat. Besökte Sverige
10. Nobelpristagare 09. Förf.
Ros (Roos), gammal sv. ätt. 1)
Ture Jönsson (Tre rosor),
upprorsmakare, f. omkr. 1470,
motarbetade Gust. Vasa på riksd.
i Västerås 27, framkallade
uppror i Småland, misslyckades i
Västergötl., flydde till Kristian II,
fanns 32 hufvudlös på Kungälfs
gata. — 2) Axel Erik (R. af
Hjälmsäter), frih., krigare, f.
1684, page o. lifdrabant hos Karl
XII, följde Karl på färden till
Stralsund, d. 65 ss. gen.-löjtn. och
f. d. landshöfd. — R. gaf Tegnér
motiv till dikten »Axel».
ros, växt, se Rosa.
Rosa L., rosenbuske, Rosaceæ,
med sköna blommor, växer vild
i alla världsdelar utom Australien.
En mängd arter och varieteter odlas.
Rosa, 1) Salvatore, it.
landskapsmål., f. 1605, d. 73 Rom. — 2)
Pietro, arkeol., f. 1815 Rom, sed.
71 i spetsen för utgräfn. i Rom, d. 91.
Rosārio, argentin. st. vid Parana,
122,156 inv.
rosārium, lat., rosenkrans, större
radband.
Rosas, Juan Manuel de, diktator i
Argentin. republ., f. 1793 Buenos
Aires, härskade m. grymhet 29/52,
d. 77 Southampton.
Roscher, Wilh., ty. statsekon., f.
1817, 48 prof. i Leipzig, d. 94. Skr.:
System d. Volkswirtschaft m. m.
Rosc’ius, rom. skådesp., Ciceros
samtida, d. 61. Högt uppburen.
Roscoe (rås’kå), Sir Henry Enfield,
eng. kem., f. 1833 London, 58/85
prof. i Manchester. Skr. lärob.
i kemi m. m.
Roscomm’on, grefsk. i irl. prov.
Connaught, 2,459 kv.km., 101,639
inv. Hst. R., 1,994 inv.
Rose, Heinr., ty. kem., f. 1795, d.
64. Framst. analytiker.
rose (rås), fr., ros, rosenfärgad.
Rosebery (råsberri), Arch. Ph.
Primrose, earl, liberal eng. statsm.,
f. 1847, 94/95 premiärmin., hist. förf.
Rosen, Kriget mel. röda o.
hvita R., krig mel. husen
Lancaster och York om eng. tronen,
is. mel. Henr. VI o. Ed. IV, sed.
1451, slutade 85 med Henr. VII:s
seger.
Rosen, von, sv. adelsätt från
Böhmen. 1) Ad. Eug. v., gref.,
svenska järnvägarnas fader, f. 1797,
anlade Sveriges 1:a järnv.,
Örebro-Ervalla-banan, 1856, d. 86. —
Hans son 2) Geo. Joh. Otto,
gref., hist.-mål., f. i Paris 1843,
prof. vid Fria konst. akad. Erik
XIV, Katar. Månsdot. o. Göran
Person m. m. Bland hans senaste
skapelser må nämnas Drottn.
Dagmars uppväckelse o. Sfinxen.
Äfven förf.
Rosen, 1) Geo., ty. orientalist o.
hist. förf., f. 1820, d. 91. Skr.:
Gesch. der Türkei von 1826/56
m. m. — 2) Jul., eg. Nicol. Dufek,
ty. dram. förf., f. 1833 Prag., d. 92
Görtz Skr. lustspel, farser m. m.
Rosenberg, 1) Karl Mart, statist.,
publ., f. 1843. Skr.: Handbok i
bankväs. (78), Geogr.-statist.
handlex. öfver Sverige (81/83) m. m.
2) Ax. Edv. Joh., landskapsmål.,
f. 1858. Motiv från Stockholmstrakten.
Rosenborg, slott i Köpenhamn,
byggd t 1604.
Rosendal, 1) k. lustslott på
Djurgården, uppfördt af Karl XIV Joh.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
