Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stolzenfels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sturemorden, se Sture.
Sturlesson, se Snorre S.
Sturlungarne, mäktig ätt på Island
i 12:e årh., spelade en viktig roll
i de inre oroligheterna 1116/1264,
s. skildras i Sturlungasagan.
Sturm- und Drangperioden
kallades i ty. lit. tidrymden 1767/
80 efter Klingers drama »Sturm
und Drang».
Sturzen-Becker, Oskar Patrik
(pseud. Orvar Odd), f. 1811, red.
för flere tidn. o. tidskr., bl. a. för
»Öresundsposten» (48/54). Skr.
ypperliga skildr. af Sthmslifvet,
Grupper o. personnager m. m.
»Samlade arbeten» (61/69), 7 bd).
stuterī, hästafvelsanstalt.
Stuttgart, hst. i Württemberg v.
Neckar, 249,493 inv. Gymn.,
polytekn., konservat., bibliot.,
museum, teat., slott.
Stuxberg, Anton Jul., zool., f. på
Gottland 1849, fil. d:r 75, sed. 82
intend. vid Gbgs museum, d. i
Gbg 02. Förf.
styckjunkare, högsta
underofficersgrad v. artilleriet. Jfr
fanjunkare.
Styffe, Karl Gust., hist., f. 1817,
64/82 bibliotekarie vid Uppsala
univ., d. 08. Skr.: Skandinavien
under unionstiden (67), Bidrag till
Skandinaviens hist. etc. (56/75, 4
bd) m. m.
styfmorsblomma, se Viola.
stylīt, gr., pelarhelgon.
stymfalīder, gr. myt., roffåglar, s.
Herakles dödade vid sjön
Stymfalis i Arkadien.
styrax, balsam från M. Asien, till
parfymer, af barken af
Liquidambar orientale.
Styrbjörn Starke, sv. kon.-son o.
namnkunnig viking, intog Jomsborg,
stupade omkr. 988 på Föresvallarna.
styrbord, se bord.
Styx, gr. myt., flod i underjorden,
öfver hkn Karon förde själarna.
stål, se järn.
Stålarm, Arvid, krigare, 1597 ståth.
i Finland, inföll i Uppland 98 (jfr
korftåget), d. i fängelse 20.
Stålberg, Vilh:a (pseud.
Vilhelmina), rom.-förf., f. 1803, d. 72.
Skr. smärre dikt. o. hist. rom.
stålstick, på stål ingraverad
teckning, s. mångfaldigas gm
teckning. Uppf. 1820.
Stångebro, bro öfver Stångån vid
Linköping. Slag 25/9 1598.
stångjärn, se järn.
stångpiska, en i nacken
nedhängande fläta, som bars af männen
under 18:e årh.
Stångån, å i Östergötl., gmflyter
Åsunden m. fl. sjöar, utf. i Roxen.
Städjan, bergtopp i Dalarna, 1,159 m. h.
ständ’chen, ty., detsma s. serenad.
stäpp, namn på torra grässlätter i
Ryssld och inre Asien.
stärbhus, dödsbo; smnfattn. af en
afliden persons tillgångar o. skulder.
stärkande medel: mjölk, ägg, järn,
kinabark, vin.
stärkelse, Amylum, förekommer i
nästan alla växter. Beredes
vanligen af hvete (58/64 %), ris (70/
75 %), potatis (9/21 %) o. s. v.
Färg- o. luktlöst, af mikroskop,
korn best. pulver, olösl. i kallt
vatten, alkohol, eter; uppsväller
i varmt vatten till en klibbig
massa (klister). Anv. till
beredning af s.-socker, som
appreturmedel o. s. v. Gm mältning
förvandlas stärkelsen i sädeskornet
till socker, som sed. gm jäsning
öfvergår till sprit.
störsläktet, Acipenser L., Ganoidei.
Vanl. stören, A. Sturio L., 2/6
m. l., i alla europ. haf, går långt
upp i floderna, lämnar kaviar o.
husblås. Sterletten,
A. ruthenus L., 1 m. l., i Svarta o.
Kaspiska hafven. Husblåsstören,
A. huso L., 8 m. l., i Svarta hafvets
flodområde.
Suakīn, egypt. hamnst. vid Röda
hafvet, 1,844 inv.
sua sponte, af egen drift.
sub, lat., under; s. divo, und. bar
himmel; s. jūdice, und.
domaren, d. v. s. oafgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
