Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Subakut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
subakūt, lat., läk., tämligen hetsig
sjukdom.
subaltern’, fr., underordnad.
Subiāco, ort i it. prov. Rom, 8,005
inv.; rester af en Nero tillhörig villa.
subito, it., tonk., plötsligt, hastigt.
subjekt’, lat., satsdel, hvarom ngt
utsäges; person. -īv, s. har sin
grund i den tänkandes individuella
natur. -ivitēt, personlighet.
subkutān, lat., befintlig under
huden.
sublīm, lat., upphöjd.
sublimāt, lat., prod. af
sublimation (se d. o.), is.
kvicksilfverklorid, ett frätande gift, s. anv.
i medicinen.
sublim|ation l. -ering, lat., kem.,
operation, hvarigm en fast kropp
förvandlas till ånga och sedan
gm afkyln. åter till fast form.
submarīn, lat., und. hafsytan
befintlig.
subordination, lat., underordnande,
krigstukt.
subrett’, fr., kammarpiga; teat.,
framställning af skalkakt. roller.
subsīdium (pl. subsidier), lat.,
hjälp, penningeunderstöd.
subskrib|ent’, lat., person s.
subskriberar. -era, förbinda sig till
ngt (ex. att understödja ngt litterärt företag).
subskription, lat., underskrift,
handling att subskribera.
substan|s’, lat., väsen, beståndsdel,
väsentl. innehåll. -tiell’, kraftig,
väsentlig. -tialitēt, väsentlighet.
substantīv, lat., gram., hufvudord.
substit|uēra, lat., sätta i stället.
-ūt, ställföreträdare. -ution,
sättande i annans ställe.
substrāt, lat., underlag.
subsummēra, lat., inbegripa.
subtīl, lat., fin, klyftig. -itēt,
finhet, skärpa; hårklyfveri.
subtra|hend’, lat., tal, s. drages från
ett annat. -hēra, afdraga, draga ifrån.
subtraktion, lat., det 2:a af
quattuor species, hvarigm ett tal
drages från ett annat.
subtrōpisk, liggande nära tropiska
zonen.
succedera, lat, efterträda.
succès (sycksä), fr., framgång, s.
d’estime (-destim’), framgång af
aktning. s. pyramidal’,
oerhörd framgång.
succession, lat., efterträdande,
tronföljd.
Suckarnas bro, täckt gång från
dogepalatset i Venezia till de s. k.
blykamrarna.
suckāt, fr., inkokad fruktsaft,
insyltad frukt.
Sucre, se Chuquisaca.
Sudān, stort område i inre Afrika
mel. Sahara och ekvatorn. Den
östra delen kallas egypt. S. Inv.
mest mohammed. negerfolk, som
bilda flere stater.
Suderman, Herm., ty. förf., f. 1857.
Har skr. verkningsfulla dramer
(Ära, Undangömd lycka), romaner
m. m., af hka många öfversatta
till svenska, äro uppförda i Sverige.
Sudēterna, bergsyst. mel. Schlesien
o. Böhmen.
sudra, lägsta ind. kast.
Sue (sy), Eug., fr. rom.-förf., f. 1804,
d. 57, skeppsläkare. Skr. sjö-,
histor. o. tidsromaner (Myst. de
Paris, Juif errant m. fl.).
Suetōnius, Gajus S. Tranq., rom.
hist.-förf., f. omkr. 70 e. K., d.
omkr. 140. Skr. Cæsars o. de 11
första kejsarnes hist. m. m.
Suëz, egypt. st. vid S.-viken o.
S.-kanalens mynning, 17,173 inv.
Hamn.
Suëz-kanalen, förbindelse mel.
Medelhaf. o. Röda haf., från Suëz
till Pt Saïd vid Medelhaf. 160
km. l., 50/100 m. br., 8 m. dj.
Lesseps gaf 1854 planen till S.,
s. fullbordades 69.
suff’icit, lat., det är nog.
suffisans (syffisangs’), fr., säkerhet,
själfklokhet.
suffit, se soffit.
suffix’, lat., tillfogad stafvelse vid
slutet af ett ord.
sufflé, fr., ett slags mycket lätt pudding.
sufflera, fr., hviska, is. om sufflör,
s. sakta läser rollerna för skådespelarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
