Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Wied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalciumkarbonat o. tillsats af socker. Vid
gallisering skiljas de söta och
sura drufvorna, o. de senares saft
spädas m. drufsockerlösning, tills
önskad syrehalt erhålles.
Vincennes (vängsänn’), stad ö. om
Paris, 31,415 inv. Bef. slott.
Vincent af Paola (V. l. Vincentius
de Paula, d. hel., f. 1576 Frankr.,
d. 60. Stift. lazaristernas och
barmhärtighetssystrarn. samfund.
Winchester (winn’tschestör), st. i s.
Engld, 20,919 inv. Ford. anglos. residens.
Vinci, se Lionardo da V.
Winckelmann, Joh. Joach., ber. ty.
arkeol., f. 1717, mord. 68 i Triest.
Grund. Tysklds konsthist. Skr.
Gesch. der Kunsi des Alterthums
m. m.
vind, luftens gm olika uppvärmn.
förorsakade rörelse. Mest betyd.
äro v.-strömmarna från ekvatorn
t. polerna (ekvatorialströmmar)
o. i följd däraf de från de
senare t. den förra (polarströmmar),
hka röna inverkan af
jordens rotation och bilda de
beständiga passadvindarna,
hvaraf nordost-p. är torr, sydost-p.
fuktig. Äfv. markens beskaffenh.
är af inflytande på v. Hastighet
v. orkan ända t. 30 m. i sekund.,
vid måttl. v. 10 m.
vindbeutel (-böj-’), ty., l. sv.
vindböjtel, skräflare.
Vindelälfven, bifl. t. v. till Ume
älf, uppr. på Kölen.
Vindhyabergen, bergsträcka i Ind.,
mel. Hindostan o. Dekan, 600/760 m. h.
vindi|cēra, lat., tillägna sig. -kation,
tillägnande, återvinnande.
Vindilīcien, g. geogr., land mel.
Bodensjön o. Inn.
Windischgrätz, Alfr. Candid. Ferd.,
österr. furste o. fältmarsk., f. 1787
Brüssel, 04 i österr. armén, damp.
48 uppr. i Prag o. Wien, 49 i
Ungarn, entledig. s. å., 59 guvern.
i Mainz, d. 62.
vindkittel, luftrum i sprutor,
pumpverk o. d. f. upphäfvande af
vattenstrålens ojämnhet.
vindros, skifvan på fartygskompass,
del. i 32 lika delar för
angifvande af väderstrecken.
Windsor (winn’sör), st. i Engld vid
Themsen, 13,959 inv. Prakt. lustslott.
Windthorst, Ludw., ty. polit., f.
1812, advok., 51/63, 62/65
stats- o. just.-min. i Hannover,
ultramont. riks- och landtdagsmedl.,
d. 91 Berlin. Utmärkt talare.
Winge, Mårt. Eskil, hist.-mål., f.
1825 Sthm, prof. 65, d. 96 Enköping.
vinjett, fr., typogr. prydnadsbilder
i böcker m. m.
vinkel, mat., 2 linjers lutn. mot
haa. En v. om 90° kallas rät,
en mindre än en rät spetsig,
större än en rät trubbig.
Vinkelried, Arnold Struth v.,
afgjorde enl. sagan 1386 gm
själfuppoffr. segern v. Sempach. Hist.
tvifvelakt.
Winn’ipeg, hst. i canad. prov.
Manitoba vid Red River, 90,234
inv. -sjön, insjö i brit. N.-Amer.,
22,000 kv.-km., aflopp gm
Nelsonfl. t. Hudsonv.
Vinoy (vinåā), Jos., fr. gen., f. 1803,
30/50 i Algeriet, räddade 70 vid
Sedan 13:e armékår., 71
öfverbefälh. i Paris, d. 80.
vinrankan, Vitis L., Ampelideæ.
Ädla v., V. vinifera L.,
klätterväxt, sannol. fr. Främre Asien,
odlas nu i mer än 1,500 varietet.;
sed. aflägsna tider odl. i Egypt.,
M. Asien, Persien, s. Europa,
numera på många andra ställen.
Frukterna pressas till vin, ätas,
lämna russin, korinter m. m.
vinsprit = alkohol.
vinsten, se vinsyra. Tändernas
v. består af fosforsyr. och kolsyr.
kalk jämte organ. ämnen, s.
afsöndras ur munvätskan; måste
borttagas af tandläkare.
vinsyra, kem., C2H2(OH)2(CO2H)2
= 150, en inom växtriket, is. i
drufvan mycket utbredd, dels fri,
dels i fören. m. baser
förekommande organ., färglös, angenämt
surt smak. kristallin. syra; framst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
