Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Wied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gm sönderdel. af vinsten (vinsyr.
kali) m. kolsyr. kalk o.
kalksaltets behandl. m. utspädd
svafvelsyra. V. är lösl. i vatten,
använd. i med., t. fräspulver, i
färgerier m. m.
Winterthur, st. i kanton. Zürich,
22,335 inv.
Winther, Rasmus Villads Krist.
Ferd., dan. skald, f. 1796, d. 76
Köpenh. Skr. dikt., noy. m. m.
Saml. digtninger (60/72), 11 bd.
Vintschgau, dal v. öfre Adige.
vinättika, af vin beredd ättika.
vīola, it., altviol, 4-strängadt (c, g,
d’, a’), stråkinstrument.
viōlen, Viola L., Violarieæ. Allm.
V. odorata L., nästan i hela
Europa o. N. Asien, af hvars
blommor v.-sirap beredes, och
styfmorsblom., V. tricolor L., på
samma ställen; båda i många varieteter.
violīn, fiol, viktigaste stråkinstr.,
4-strängadt (g, d’, a, e2), de
förnämsta fr. 17:e årh. (Amati,
Guarneri, Stradivari).
violīnklav, se g.-klaf.
Viollet-le Duc (viållä lö dyck’), Eug.
Emman., fr. arkit., f. 1814, d. 79. Förf.
violoncell’, it., liten basfiol (C, G, d, a).
violrot, fås af de i s. Europa allm.
Iris pall’ida m. fl. arter.
vira, ett eft. järnbruket Vira i
Sthms län uppkalladt kortspel för
tre personer.
Virchow (fir’kå), Rud., ty. anat.
o. antropol., f. 1821, sed. 56 prof.
i Berlin, d. 02. Grundl. at
cellularpatol. Utg. en mångfald skr.
Äfv. framst. arkeol., fortschrittsm.
i riksdagen.
Virgīlius, se Vergilius.
Virgīnia, dott. t. rom. plebej.
Virginius, s. 449 f. K. dödade henne,
emed. hennes dygd hotats af
decemviren Appius Claudius.
Virginien, Virginia, förk. Va., 1)
n.-amer. fristat v. Atlant., 109,630
kv.km., 1,8 mill. inv. Prod.:
tobak, kol, järn, salt. Hst.
Richmond; 2) Väst-V., förk. W. Va.,
nord.-amer. fristat v. om V.,
63,463 kv.km., 958,800 inv. Hst.
Wheeling. Sed. 1862 själfständ. stat.
virgo, lat., jungfru; astron.,
(V.), jungfruns stjärnbild.
Wirsén, Karl Dav. af, skald, f. 1842,
79 ledam. af sv. akad., 84 dess
ständ. sekr. Skr.: Dikter, Om
Claes Livijn . . . m. m.
Virta bro i närheten af Idensalmi
(Savolaks); slag 27/9 1808.
virtuell’, fr., v. bild, opt., gm
skenbar förening af ljusstrålar från
ett föremål uppkommand. bild i
en spegel; kan icke uppfångas på
en skärm.
virtuōs, it., mästare, is. i en tekn.
konst. -itet, konstfärdighet,
mästerskap.
visavi, fr. vis-à-vis (visavī), midt
emot; person, s. är midt emot
en annan i dans, vid ett bord
o. s. v.
Visbur, Vanlandes son, kon. af
Ynglingaätten.
Visby, residensst. i Gottland l. på
Gottland, 9,493 inv. (08), bisk.,
domk., mnga fornlämn., hamn.
Ford. en af de rikaste o. viktig,
hansestäderna, blomstrade red. på
1200-tal.
Visby stift omfattar ön Gottld.
Vischer (fi-), 1) Pet. d. ä., ber.
konstgjutare, f. omkr. 1455 Nürnberg,
d. där 1529. Utförde
Sebaldusgrafven m. m. Äfv. sönerna
konstgjut. — 2) Friedr. Theod., ty.
estet., f. 1807, sed. 66 prof. i
Stuttgart, d. 87. Skr. estet, och
kritiska afh. m. m.
Vischnu, 2:a pers. i ind.
gudatreenigh., världssjälen; underkastade
s. 9 förvandlingar.
Wisconsin (wiskånn’sin), förk. Wis.,
n.-amer. fristat vid Mississippi,
144,845 kv.km., 2.069,072 inv.
Hst. Madison. Stat 1848.
Viscon’ti, lombard. fam., 1295/1447
reg. i Milano. Gian Galeazzo V.,
eröfr. Pisa, Siena, Padua, Bologna
m. m., 1395 hert., byggde dômen
i Milano, d. 02. Herraväldet öf.
Milano öfvergick 1447 till hertig
Frans Sforza.
Viscon’ti-Venos’ta, Emilio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
