Eftersläpning — 34 — Elastiska vågor räknade i volt och ampere; vid växelström tar man effektivvärdena samt multiplicerar dessutom med cosinus för förskjutnings-vinkeln: för likström P = V • I; för växelström P = V • I • cos (p. Eftersläpning, se Asynkronmotor. Egentliga jordmetaller, aluminium och yttrium. Egentlig vikt, äldre benämning på specifik vikt. Egentoner, de olika partialtoner — grundton och övertoner — som en svängande kropp ger. Endast för egentonerna kan den ge resonans. Egyptisk triangel, den rätvinkliga triangel, vars sidor äro proportionella mot 3, 4 och 5. Namnet härrör av att de gamla egypterna använde triangeln vid konstruktion av en rät vinkel. Einsteins lag för ekvivalensen mellan massa och energi: E-m-c2, där E är energien i erg, m massan i g och c ljushastigheten i vakuum = 3 • 1010 cm/s. Einsteins lag för ljuskvanta: vid varje elementarprocess, då ljus med frekvensen n alstras eller omvandlas, sker energiomsättningen språngvis med belopp - hn, där h är Plancks konstant. Ekliptika (förmörkelselinje), solens skenbara årsbana på himlen. Ekvation betyder likhet och erhål-les, när man sätter två uttryck, innehållande en eller flera obekanta, lika. Motsatsen till ekvation är olikhet, t. ex. x > a + 5, x < a + 5. Likheten gäller endast för vissa bestämda värden på de obekanta (»ekvationen satisfie-ras»). Gäller en dylik likhet för alla värden på de obekanta, användes hellre termen identitet och ej ekvation. — Ekvationsteori är den gren av matematiken, som handlar om E: Ekvator, den storcirkel av jordytan (eller det tänkta himlavalvet), som utskäres av ett mot jordaxeln vinkelrätt gående plan genom jordens centrum. Ekvatorialkalmerna, ett område några grader norr om ekvatorn mellan Afrikas och Amerikas kuster med föränderliga vindar eller vindstilla. Se Passad. Ekvipotentialyta, en yta, vars (exempelvis elektriska) potential överallt är lika stor, t. ex. ytan hos en konduktor. Ekvivalens, likvärdighet, motsvarighet. Ekvivalent, likvärdig; en konstant, som anger motsvarigheten (vär-meekvivalent m. fl.). x Ekvivalent ledningsförmåga: • 103, där x är elektrolytens specifika ledningsförmåga och c antalet gramekvivalenter per liter. Specifika ledningsförmågan blir mindre vid utspädning, men den ekvivalenta blir större, om dissocia-tionen ökar. Ekvivalentvikt, det antal gram av ett grundämne som ersätter eller förenar sig med 1 g väte eller 8 g syre. Ekvivalentvikten erhålles, om atomvikten divideras med va-lensen: för 6-värt svavel alltså 32,066 ——= 5,3443. Vid elektrolys utfäller en ström av viss styrka olika viktsmängder av olika ämnen. Dessa viktsmängder äro proportionella med motsvarande ekvivalentvikter. El, förkortningstecken för elektricitets-, elektrisk etc., särskilt i sammansättningar (eldrift, elmotor, elgenerator etc.). Elastiska vågor, sådana i vilka den återförande kraften beror på mediets elasticitet, t. ex. ljudvågor. Hos vågorna på en vatten