Elektricitet — 35 — Elektroder yta är det däremot tyngden som är återförande kraft. Elektricitet, den till sin innersta natur ännu oförklarade naturkraft, som uppträder vid vissa kroppars gnidning, vid elektrokemiska och elektromagnetiska processer etc. Elektricitetsmaskin, se Influensmaskin. Elektricitetsmängd. Begrepp som lever kvar från den tid elektricitet uppfattades som en sorts ämne. I elektrostatiken mätes elektrici-tetsmängden av t. ex. en konduktörs kapacitet, multiplicerad med dess potential (Q = C ■ V), där enheterna äro i ordning coulomb, farad och volt. I elektrodynamiken uttryckes E. som produkten av strömstyrka och tid ■ t), där enheterna äro i ordning coulomb, ampere och sekund. Elektriska mätinstrument. Instrument för mätning av strömstyrka (i ampere), av spänningsdifferen-ser (potentialdifferenser) (i volt), av motstånd (i ohm), av frekvens (i hertz eller kilohertz), av effekt (i watt), av energimängd (i joule, kilowattimmar etc.), se resp, amperemeter (galvanometer, varm-trådsinstrument, vridspoleinstru-ment, vridjärninstrument); voltmeter ; ohmmeter, Wheatstones hrygga; frekvensmeter; wattmeter, kilowattimmätare. Se vidare Coulometer. Elektriska svängningar. I en ledare av begränsad utsträckning kan en tillförd laddning pendla fram och tillbaka i analogi med luftens stående svängningsrörelse i en orgelpipa. Särskilt markerat framträda E. i s. k. svängningskretsar, som innehålla en induktans och en kapacitet och där den elektriska energien pendlar mellan ett elektromagnetiskt tillstånd och ett elektrostatiskt. I regel dö energipendlingarna snart ut, men, om ny energi tillföres, kan man av de nämnda dämpade svängningarna få odämpade. Tiden för en hel energisvängning i sekunder är approximativt T = 2n\/LC, där L är induktansen i henry och C kapaciteten i farad. — Kretsen utsänder elektromagnetiska vågor av våglängden c-T, där c är ljushastigheten i vakuum = 3-1010 cm/s. Elektriska vågor. Se föreg. uppslagsord. Även kallade hertzska vågor. All elektromagnetisk strålning, inklusive det vanliga ljuset, kan betraktas som hörande till E. De elektriska vågorna utgå från en oscillator eller svängningskrets av något slag och kunna upptagas av en annan krets (mottagare, antenn). Elektrisk elementarladdning = elektronladdningen. Elektrisk fältstyrka, se Fältstyrka. Elektrisk generator, se Generator. Elektrisk influens, se Influens. Elektrisk isolator, se Isolator. Elektrisk laddning, se Laddning. Elektrisk ledare, se Ledare. Elektrisk maskin, se Generator, Motor etc. Elektrisk spänning, se Spänning. Elektrisk ström eller elström, se Ström. Elektrisk vektor, riktning och amp-litud hos svängningen i en elektromagnetisk vågrörelse; i polariserat ljus har den elektriska vektorn samma riktning hos alla strålar. Elektriskt elementarkvantum = elektronladdningen. Elektriskt fält, se Fält. Elektroder, de delar av (vanligen) metall eller kol, mellan vilka strömmen går i ett elektrolytiskt bad, geisslerrör, båglampa o. d. Den elektrod, som utifrån påläg