Elektromagnetiska ljusteorien — 37 — Elektronstrålar e. m. e. 1 e. m. e. = 10 coulumb = 3 • 1010 e. s. e. Spänning: 1 e. m. e. är potential-differensen mellan ändarna av en ledare, i vilken strömstyrkan 1 e. m. e. ger effekten 1 erg per sekund (erg = dyncm), 1 e. m. e. = 10-8 volt = | • 10 ^10 e. s. e. Motstånd: 1 e. m. e. är motståndet i en ledare som vid spänningen 1 e. m. e. genomsläpper en ström av styrkan 1 e. m. e.. 1 e. m. e. = = 10“9 ohm = | • 10-20 e. s. e. Elektromagnetiska ljusteorien, se Maxwells ljusteori. Elektromagnetisk strålning, trans-versell vågrörelse som uppkommer därav att det elektriska kraftfältet kring en laddning (elektron, jon eller större laddning) försättes i svängningar genom laddningens rörelse, analogt med vattenvågorna kring en sten, som faller i. (Vad det egentligen är som svänger vid en elektromagnetisk vågrörelse vet man ej). Våglängden växlar mellan några hundra mil (strålar från ordinär teknisk växelström) och några billiondels mm (kosmiska strålar). Hastigheten är i vakuum densamma för alla våglängder, 3-1010 cm/s. Våglängder mindre än 12.000 Ä svärta en fotografisk plåt. Våglängd Strålningsart > 0,25 mm hertzska vågor, radiovågor 250 —0,76 fi infraröd 760 m/<—390 m fi optisk 3.900 Å -—500 Ä ultraviolett 500 Å —0,5 Ä röntgen 1,1 Ä —0,004 Å gamma 0,004 Ä —0,00001 Å kosmisk (1 mm = 1.000/4 = 1.000.000 mfi = = 10.000.000 Å). Elektromagnetism, läran om sambandet mellan elektricitet och magnetism. Elektrometer, potentialmätare, instrument varmed man kan mäta potentialens storlek i motsats till elektroskopet, som endast visar potentialens tecken. Elektromotorisk kraft, emk, den polspänning som råder i en öppen strömkrets, t. ex. mellan polerna i ett öppet galvaniskt element; är kretsen sluten definieras emk som totala strömdrivande kraften = summan av yttre och inre spänningsskillnad. Den elek-tromotoriska kraften i ett batteri av n lika element på E volt vardera är vid seriekoppling n • E volt, vid parallellkoppling E volt. Elektron, e~, elektrisk elementarpartikel med laddningen — 1 (= 1,602 • 10~19 coulomb) och massan 1 av vätekärnans. En neutral atom har ett hölje av elektroner kring en positiv kärna. Elektronernas antal är lika med antalet positiva laddningsenheter i kärnan, dvs. detsamma som ord-ningsnumret i periodiska systemet. Katodstrålar, //-strålar och elektrisk ström utgöras av hastiga elektroner. Elektronmikroskop, mikroskop i vilket ljuset ersatts med elektronstrålar och optiken med elektro-statiska och elektromagnetiska fält. I dessa »brytas» elektronstrålarna liksom ljuset i linser. Hela apparaten är högevakuerad, och bilden uppfångas på en fotografisk plåt. Förstoring: upp till 200.000 ggr. • Elektronrör, glödkatodrör med tre eller flera elektroder; se vidare Treelektrodrör. Elektronstrålar, strålar som utgöras av elektroner med stor hastighet (t. ex. katodstrålar). De förhålla sig som en vågrörelse av ytterst liten våglängd och användas bl. a. i elektronmikroskopet i stället för ljus eller annan strålning.