Elektronvolt — 38 — Emissionsspektrum Elektronvolt, eV. 1 elektronvolt är den energi som en elektron avger (upptar) då den passerar ett potentialfall av 1 volt. 1 kiloelek-tronvolt = 1 keV = 1000 eV. Elektroskop, apparat som visar elektrisk laddning. Det består enklast av en metallstav med en kula i ena änden och ett par tunna metallblad i den andra. När kulan sättes i förbindelse med en laddad kropp, repellera bladen varandra. Elektrostatik, läran om elektricitet i vila; motsats : elektrodynamik. Elektrostatiska enheter e. s. e., elektriska måttenheter i cgs-systemet. Elektricitetsmängd: 1 e. s. e. är den elektricitetsmängd, som i vakuum påverkas av en annan lika stor elektricitetsmängd på avståndet 1 cm med kraften 1 dyn. 1 e. s. e. = 73 ■ 10-9 C = y3 • 10—10 e. m. e. Strömstyrka: 1 e. s. e. motsvarar elektricitetsmängden e. s. e. per sekund. Spänning: 1 e. s. e. ärenkonduk-torpotential så stor, att det erfordras arbetet 1 dyncm att föra elektricitetsmängden 1 e. s. e. från jorden till konduktorn. 1 e. s. e. = 300 volt = 3-1010 e. m. e. Element, 1) grundämne; 2) se Gal-vaniskt element. Elementarladdning — elektriskt ele-mentarkvantum = elektronens laddning. Elementarpartiklar: minsta smådelar, vari en atom kan tänkas uppdelad; proton, neutron, elektron, positron, foton, ev. också meson och neutrino, se d. o. Elementarvågor, de sfäriska, resp, ringformiga vågor, som utsändas av varje punkt som satts i svängning. Se vidare Huygens’ princip. Elevationsvinkel, den vinkel, som syftlinjen till exempelvis en stjärna bildar med "horisontalplanet. Eliminering, elimination, innebär att man avlägsnar, eliminerar, en obekant ur ett ekvationssystem genom att ersätta den med ett annat uttryck, genom att addera ekvationerna e. d. Ellips, ett kägelsnitt, ”oval”: den geometriska orten för en löpande punkt, vars båda avstånd till två givna punkter ha en konstant summa (2a). De båda givna punkterna äro ellipsens brännpunkter. Ekvation: „2 .,2 x y ^4-^=1. De givna punkternas avstånd är då 2c och b2 -a2 — c2. Ellipsoid, sluten buktig yta, sådan att varje plan skär den utmed en ellips. — En rotationsellipsoid uppkommer, om en ellips roterar kring någon av huvudaxlarna. Elongation, den vinkel en stråle bildar med huvudaxeln till en lins eller spegel. I astronomien betecknas med E. vinkeln mellan syftlinjerna till solen och någon planet. Em, tecken för radiumemanation, detsamma som radon, Rn. Emalj, vanl. genomskinlig s. k. glas-fluss, dvs. glas med tillsats av färg-givande metalloxid. Användes för ytbehandling av porslins- och metallföremål, vilka genom emaljöverdrag bli isolerade eller mera motståndskraftiga mot yttre åverkan, t. ex. mot rost. Emanation, se Radium. Emanationsteorien, uppfattningen av ljuset som en ström av materia, ljusämnc; förfäktades av Newton. e. m. e. = elcktromagn. enheter. Emission, fys., utsändning av t. ex. strålning. Emissionsspektrum, spektrum av en lysande kropp. Vid laboratorieför-sök erhållas spektra bl. a. genom förgasning av ämnet, som skall undersökas, i en gaslåga, elektrisk