Fundamentalpunkter — 47 — Förstoring Fundamentalpunkter, termometerns eller temperaturskalans; de två temperaturer, som ligga till grund för gradindelningen, således i vanliga fall vattnets kokpunkt och fryspunkt. Funktion, en storhet som på ett eller annat sätt beror av en annan storhet. I ekvationen y = 2x + 3 beror värdet hos y på hur stort x är. Om x = 5, så är y = 13; om x = 0, är y - 3 osv. Om y är en funktion av x, skriver man: y = = / A). Fysisk pendel eller sammansatt pendel kallas varje kropp som kan svänga kring en upphängnings-punkt eller axel. Dess olika delar vilja svänga med individuella svängningstider, alltefter avståndet från upphängningspunkten. Jfr Matematisk pendel. Fällning, den process, varigenom en fast kropp utskiljes ur en lösning; även beteckning för den utfällda kroppen själv. Fält, fys., en rymd i vilken varje punkt tilldelas en mätbar egenskap (elektriskt fält, magnetiskt fält, temperaturfält, gravitationsfält). Fältmagneter, de elektriska eller permanenta magneterna i en generator eller motor. Fältstyrka, 1) el.: den kraft mätt i dyn, varmed en i fältet belägen positiv elektrostatisk enhetsladd-ning påverkas; 2) magn.: den kraft mätt i dyn per enhetspol, varmed en i fältet belägen magnetpol påverkas. I ett fält, som icke är homogent, är fältstyrkan olika i olika punkter. Färgringar, se Interferens. Färgspridning, se Dispersion. Färskning, rening av tackjärn från kol, kisel och fosfor m. m., vanligen genom oxidation med bläs-terluft i smältan, s. k. smältfärsk-ning. Av kolet bildas monoxid och dioxid, kiseln och fosforn ingå som järnsalter i »färskslaggen». Genom F. förvandlas tackjärnet till smidbart järn eller stål. Förbränningsmotor, kraftmaskin medelst vilken gasformiga eller flytande bränslen förbrännas, varvid den frigjorda värmeenergien omsättes till arbete. Förbränningsvärme, vanligen det antal kalorier, som erhålles vid fullständig förbränning av 1 g (ev. 1 gmol, 1 kg, 1 m3) av bränslet. En annan benämning är bränslets värmevärde. Förgasare, karburator, till förbränningsmotor hörande apparat, vari luften blandas intimt med det flytande bränslet, innan detta suges in i cylindern. Förhållande, matem., se Proportion. Förkopplingsmotstånd, ett motstånd som kopplas i serie med en lampa, motor etc. för att spänningen skall nedbringas till lämpligt värde. Förlag, kärl i vilket ett destillat uppsamlas. Förmörkelse, astr., sol- och mån-, det fenomen, varvid sol, jord och måne befinna sig i rät linje eller i det närmaste rät linje. Befinner sig jorden mellan sol och måne, förmörkas månen; om däremot månen befinner sig mellan solen och jorden, kan en större eller mindre del av jordytan täckas mer eller mindre av månskuggan. Förskjutningssatserna. (Soddy-Fa-jans regel). Vid emission av a-strålning förskjutes ett radioaktivt grundämne 2 steg tillbaka i periodiska systemet (ex. ssRa—> seRn+a), vid P -strålning 1 steg framåt (ex. ssRaE —>8iRaF + jg). (Vid positronemission sker förskjutningen 1 steg tillbaka). Förstoring, vid optiska instrument, se Astronomisk tub, Galileis kikare, Lupp. Det är vid nämnda apparater fråga om subjektiv förstoring, dvs. synvinkelns ökning, varvid ett observerande öga för-