Förtvålning — 48 — Galvanoteknik utsättes. Objektiv F. för t. ex. en lins, är bildavstånd, dividerat med objektavstånd, = b:a, varvid ej något öga behöver förutsättas. Se vidare Lins, Mikroskop, Spegel, Vinkelförstoring. Förtvålning, behandling av estrar med alkali, varvid bildas salt (tvål, om natronlut används) och alkohol : C3H7 • COO • C2H5 + NaOH = smörsyreet ylester + natriumhydroxid = C3H7COONa + C2H5OH natriumbutyrat + etylalkohol (tvål) g, förkortning för gram och för gravitationskonstanten, se Acceleration ; som musikterm betecknar g femte tonen i den diatoni-ska skalan; som romerskt taltecken är G = 400. Ga, galliums atomtecken. Gadolinium, en av de sällsynta jordmetallerna, atomtecken Gd, atomnr 64, atomvikt 156,9. Gal, enhet för acceleration = 1 cm/s2. (Benämningen efter Galilei.) Galaktos, se Sockerarter. Galileis kikare, holländsk kikare, teaterkikare. Positivt objektiv, negativt okular. Bilden blir en rättvänd skenbild. Kikarens längd är ung. objektivets brännvidd minus okularets. Förstoringen = brännviddernas förhållande (vid avlägsna föremål). Ju större förstoring, dess mindre synfält. Jfr Astronomisk tub. Galler, gitter, elektrod mellan anod och katod i ett elektronrör. Gallert, gelatinartad massa; det lösta ämnet har uppsugit lösnings-vätskan. Se vidare Dispersa system. Gallium, metalliskt grundämne, atomtecken Ga, atomnr 31, atomvikt 69,72. Gallussyra, monokarbonsyra till py-rogallol. Förekommer i naturen tillsammans med garvsyra. Med ferrisalter ger G. biåsvart fällning. Användes i vanligt skrivbläck. Galmeja, vanl. zinkkarbonat, ZnCO3. en zinkmalm. Som galmeja betecknas också ofta alla karbona-tiska och silikatiska zinkmalmer. Galtonpipa, i akustiken använd pipa, som ger så höga toner, att de ligga ovanför människoörats hörselgräns. Galvanisering, överdragning med metall genom elektrolys. Det föremål som skall galvaniseras är katod, medan anoden utgöres av samma metall som överdraget och elektrolyten ett salt därav. Galvanisk stapel, se Voltas stapel. Galvanisk ström, på kemisk väg alstrad elektrisk ström, batteriström. Galvaniskt element, två plattor av olika metall (den ena eventuellt kol) i en lösning, vanligen en syra. Plattorna (elektroderna) erhålla olika elektrisk potential och kunna alltså ge upphov till elektrisk ström. Galvanometer, instrument för mätning av ytterst svag elektrisk strömstyrka. Strömmen ledes genom en spole, i vars magnetiska fält en magnetnål eller järnkärna är upphängd. — Om den tid det rörliga systemet kräver för ett utslag åt ena hållet är stor i förhållande till den tid strömimpulsen varar, kan G. användas för mätning av den tillförda el.-mängden och kallas då ballistisk G. Galvanoskop, instrument som visar strömmens riktning, vanligen en magnetnål, omgiven av några varv ledningstråd. Magnetnålen gör utslag enligt »tumregeln». Galvanoteknik, tillämpning av den elektriska strömmens elektrolyti-ska verkan för att ur metallös-ningar på galvanisk väg utfälla motsvarande metaller. Två galva-notekniska förfaringssätt finnas :