- Project Runeberg -  Uppslagsbok i matematik, fysik, kemi för elementarstadiet /
51

(1950) [MARC] Author: Gösta Nygren, Bengt Lindwall - Tema: Chemistry, Reference, Physics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gitter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gitter — 51 — Glimmer bränd gips: vid upphettning till 120°—170° C bortgår större delen av kristallvattnet, och den till pulver malda återstoden (stuckgips) brukas till avgjutningar, kitt, gipsförband m. m. Gitter, 1) galler med ytterst fina spalter, genom vilka ljuset böjes åt båda sidor varefter interferens kan uppstå. För att de genom interferens åstadkomna böjningarna skola bli avsevärda måste spaltbredden vara ett fåtal gånger våglängden. Avståndet mellan likbelägna punkter i närliggande spalter kallas gitterkonstant. Sinus för böjningsvinkeln blir lika med förhållandet mellan en heltalsmul-tipel av våglängden och gitter-konstanten : d • sin (p = n Å(d = git-terkonstant; (p - böjningsvinkel; n = helt tal; A = våglängd). Eftersom sammansatt ljus har olika våglängder, erhålles av gittret ett spektrum. Gallret kan ersättas av en ritsad spegel, reflexionsgitter. Med streckgitter menas sammanfattningen av alla med varandra parallella, på lika avstånd belägna rätliniga spalter. Om två streckgitter lagras över varandra, får man ett punktgitter. Alla punkterna i ett punktgitter ligga i samma plan. Om flera punktgit-terplan placeras parallellt på konstanta avstånd, bildar sammanfattningen av alla punkterna ett rymdgitter. 2) galler i ett elektronrör. Gitterkonstant, se föreg. Gitterspektrum, ett med transmissions- eller reflexionsgitter erhållet spektrum. Färgspridningen beror på att ljusstrålarna böjas i proportion till våglängden; den röda delen av spektrum ligger längre utåt än den violetta, och spektrums skala blir approximativt likformig, vilket icke är fallet med prismatiska spektra. Gitter- spektret kallas därför normalspektrum. Glanser, sammanfattande benämning på vissa mineral, som äga metallglans och vanligen utgöra sulfider (blyglans, koboltglans etc.). Glas, kemiskt sett vanl. dubbelsili-kat av natrium och kalcium (na-tronkalk-glas). Ersättes natriet med kalium, får man mera motståndskraftigt G., kali-kalk-glas, böhmiskt glas. Kristallglas är kali-bly-silikat, det är starkt ljusbrytande. Optiskt betydelsefulla flintglas o. kronglas äro resp, ka-liumblyglas o. natronkalkglas. Se även Mjölkglas. Glaselektricitet, positiv elektricitet, uppkommen genom gnidning av glas. Glaubersalt, Na2S04 • lOFEO, fås genom upphettning av koksalt med svavelsyra och användes inom medicinen som avföringsmedel och tekniskt vid soda- och glasfabrikationen. Gliadiner, enkla äggviteämnen som förekomma i vissa sädeskorn (avenin i havre); icke koaguler-bara, lösliga i 70—80 %-ig sprit, olösliga i vatten och ren alkohol. Glimlampa, en gasurladdningslampa med två vanligen stavformiga, parallella elektroder och mellan dem någon ädelgas (neon, argon, helium) av lågt tryck. Endast ljuset vid katoden, glimljuset, utbildas. G. användes som signallampa, som polsökare m. m. samt vid en del fysikaliska demonstrations-försök. Glimmer, sammanfattande benämning på en grupp mineral, som bildar tunna, lätt klyvbara fjäll. Kemiskt sett äro G. aluminium-silikat av alkalier, magnesium, järn eller kalk. Silikaten äro hydroxylhaltiga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free