Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gitter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gitter
— 51 —
Glimmer
bränd gips: vid upphettning till
120°—170° C bortgår större delen
av kristallvattnet, och den till
pulver malda återstoden (stuckgips)
brukas till avgjutningar, kitt,
gipsförband m. m.
Gitter, 1) galler med ytterst fina
spalter, genom vilka ljuset böjes
åt båda sidor varefter interferens
kan uppstå. För att de genom
interferens åstadkomna böjningarna
skola bli avsevärda måste
spaltbredden vara ett fåtal gånger
våglängden. Avståndet mellan
likbelägna punkter i närliggande
spalter kallas gitterkonstant. Sinus
för böjningsvinkeln blir lika med
förhållandet mellan en
heltalsmul-tipel av våglängden och
gitter-konstanten : d • sin (p = n Å(d =
git-terkonstant; (p - böjningsvinkel;
n = helt tal; A = våglängd).
Eftersom sammansatt ljus har olika
våglängder, erhålles av gittret ett
spektrum. Gallret kan ersättas av
en ritsad spegel, reflexionsgitter.
Med streckgitter menas
sammanfattningen av alla med varandra
parallella, på lika avstånd belägna
rätliniga spalter. Om två
streckgitter lagras över varandra, får
man ett punktgitter. Alla
punkterna i ett punktgitter ligga i
samma plan. Om flera
punktgit-terplan placeras parallellt på
konstanta avstånd, bildar
sammanfattningen av alla punkterna ett
rymdgitter. 2) galler i ett
elektronrör.
Gitterkonstant, se föreg.
Gitterspektrum, ett med
transmissions- eller reflexionsgitter
erhållet spektrum. Färgspridningen
beror på att ljusstrålarna böjas i
proportion till våglängden; den
röda delen av spektrum ligger
längre utåt än den violetta, och
spektrums skala blir
approximativt likformig, vilket icke är fallet
med prismatiska spektra. Gitter-
spektret kallas därför
normalspektrum.
Glanser, sammanfattande
benämning på vissa mineral, som äga
metallglans och vanligen utgöra
sulfider (blyglans, koboltglans
etc.).
Glas, kemiskt sett vanl.
dubbelsili-kat av natrium och kalcium
(na-tronkalk-glas). Ersättes natriet
med kalium, får man mera
motståndskraftigt G., kali-kalk-glas,
böhmiskt glas. Kristallglas är
kali-bly-silikat, det är starkt
ljusbrytande. Optiskt betydelsefulla
flintglas o. kronglas äro resp,
ka-liumblyglas o. natronkalkglas. Se
även Mjölkglas.
Glaselektricitet, positiv elektricitet,
uppkommen genom gnidning av
glas.
Glaubersalt, Na2S04 • lOFEO, fås
genom upphettning av koksalt med
svavelsyra och användes inom
medicinen som avföringsmedel och
tekniskt vid soda- och
glasfabrikationen.
Gliadiner, enkla äggviteämnen som
förekomma i vissa sädeskorn
(avenin i havre); icke
koaguler-bara, lösliga i 70—80 %-ig sprit,
olösliga i vatten och ren alkohol.
Glimlampa, en gasurladdningslampa
med två vanligen stavformiga,
parallella elektroder och mellan
dem någon ädelgas (neon, argon,
helium) av lågt tryck. Endast
ljuset vid katoden, glimljuset,
utbildas. G. användes som
signallampa, som polsökare m. m. samt vid
en del fysikaliska
demonstrations-försök.
Glimmer, sammanfattande
benämning på en grupp mineral, som
bildar tunna, lätt klyvbara fjäll.
Kemiskt sett äro G.
aluminium-silikat av alkalier, magnesium,
järn eller kalk. Silikaten äro
hydroxylhaltiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0051.html