Globuliner — 52 — Gradient Globuliner, enkla äggviteämnen som förekomma i ärter, bönor, nötter, blod, ägg; koagulerbara, lösliga i utspädd saltlösning, olösliga i vatten. Glutamin, halvamid av glutamin-syra, finns bl. a. i groende frön och kasein. Gluteliner, enkla äggviteämnen; egenskaper se Gliadiner. Gluten (—'—) (lat., lim), äggvite-rik substans, utgörande gluten-skiktets innehåll i många växt-frön; av stor betydelse vid bak-ning av vetemjöl, då den möjliggör degens jäsning. Glycerider, glycerinestrar. Fetterna äro glyceridblandningar. Glycerin CsH^OH)», söt, tjockflytande vätska, upptäckt 1779 av Scheele; förekommer förestrad med fettsyror i fett; användes till framställning av nitroglycerin (se d. o.). Glykokoll, aminoättiksyra, CH2NH2 COOH. Glykol (----^), (av grek. glyky’s, söt), etylenglykol, CH2OH • CH2OH, en tvåvärd alkohol, tjockflytande vätska, framställes ur etylen och användes bl. a. som lösningsmedel och som tillsats till kylvattnet i bilmotorer för att hindra detta att frysa. Glykoproteider, sammansatta äggviteämnen, uppbyggda av aminosyror och kolhydrat; förekomma i de flesta av kroppens vävnader. Glykos (—• — ) = Druvsocker. Glödkatodrör, evakuerat rör, i vilket katoden utgöres av en på olika sätt upphettad glödtråd. Strömstyrkan i röret är beroende dels av spänningen mellan anod och katod, dels av katodens material och temperatur, emedan elektronavgivningen är olika för olika metaller och ökar med temperaturen. När alla fria elektroner utnyttjats, erhålles »mättnings-ström». För större strömstyrka fordras då stegring av katodens temperatur. Glödström, den ström varmed en glödkatod, exempelvis i ett elektronrör, uppvärmes. Gnistinduktor, tvenne strömspolar, den ena i den andra, av vilka den inre, primärspolen, har ett fåtal varv grov ledningstråd kring en järnkärna och den yttre, sekundärspolen, har många varv fin ledningstråd, vars ändar äro förbundna med var sin konduktor. Lågspänd likström ledes via en automatisk strömbrytare (elektromagnetisk hammare) genom primärspolen och kallas primärström. I sekundärspolen uppstår högspänd växelström (sekundärström) ; den ändrar nämligen riktning var gång primärströmmen brytes eller slutes. Mellan konduktörerna erhållas gnistor. Gnistspektrum, 1) spektrum från en gnista mellan elektroder av det ämne som skall undersökas. Ljuset härrör företrädesvis från joner, uppkomna dels ur mediets, dels ur elektrodmaterialets atomer. 2) jonspektrum. Gnisturladdning, s. k. lavinartad urladdning, varvid strömstyrkan hastigt stegras till ett maximum och lika plötsligt avtar, när laddningen uttömts, vilket sker på mycket kort tid. Gnisturladdning förutsätter åtminstone en jon eller fri elektron mellan elektroderna, vilken sätter igång lavinen av joner och elektroner. Grad, matem., a) vinkelmått, av ett varv; b) en ekvations grad (tal) = den största summa som de obekantas exponenter uppnå i ekvationens termer; fys., tempe-raturmått, se d. o. Gradient, förändring per längdenhet för en variabel storhet (tem-peraturgradient, fältstyrkegradi-ent etc.). Grafisk framställning, matem., dia