Grafisk framställning — 53 — Guldins regel gram över ett föränderligt förlopp, en funktion o. d. (se Kurva). Grafit, grå till svart, avfärgande, amorf form av kol, användes till blyertspennor, som smörjmedel, elektrodmaterial etc. Gram, massenhet, = 0,001 av kilogramprototypen vid internationella byrån för mått och vikt; tecknas »g». Gramatom, så många gram av ett grundämne som atomvikten anger ; av syre 16 g. Gramekvivaient, så många gram av ett ämne som ekvivalentvikten anger; av syre 8 g. Gramkalori = cal, se d. O. Gramkraft, gf, äldre beteckning för kraften pond, 0,001 av 1 kilopond, se d. o. Grammolekyl, (mol), så många gram av ett ämne som molekylvikten anger; av syre alltså 32 g, av kopparsulfat (CuSCL) 160 g. 1 mol gas vilken som helst har volymen 22,41 1 vid 0° och 760 mm Hg. Gran, måttenhet, se Lod. Granulering, sönderdelning av ämnen till kornighet. Gravimeter, apparat för mätning av tyngdkraften. Gravitation, attraktion mellan massor och masspartiklar. Vid jordytan framträder gravitationen som tyngdkraft. Gravitationskonstanten, y (gamma), är lika med attraktionskraften mellan två kroppar med massan 1 vardera och avståndet 1, se nästa ord. Gravitationslagen (Newton, 1687). Attraktionskraften (k) mellan tvenne kroppar med massorna m och mi och tyngdpunktsavståndet r är proportionell mot massorna och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet: mm± k- ( y- gravitationskonstanten). I M. K. S.-mått är m i kg, r i m, k i kilopond, y — (6,80 ± 0,01) • 10~12. I cgs-mått är m i g, r i cm, k i dyn, y = (6,670 ± 0,01) • 10"8. Greenwicbtid, se Tid Gregorianska kalendern, se Tid. Gross — 12 dussin = 144 stycken. Grundtal (kardinalia), obenämnda hela tal i och för sig, 1, 2, 3, etc. kan sägas ange ett antal utan vidare bestämning. Grundton, den lägsta av de toner en svängande kropp ger. Grundämne, element, enkelt ämne, ämne vars atomer alla ha samma kemiska egenskaper. Det kan därför icke sönderdelas på kemisk väg. Grundämnena äro antingen metaller eller metalloider (ickemetaller). Jfr Isotoper. Gruvgas, metan, sumpgas, CH4. Gränsvinkel. En ljusstråle tänkes gå från ett »optiskt tätare» till ett »optiskt tunnare» medium under brytning i gränsytan. Den största vinkel infallsstrålen kan bilda med normalen till gränsytan i träffpunkten, för att brytning skall ske, kallas G. Gränsvärde: en variabel y närmar sig ett gränsvärde k, om skillnaden y—k kan fås att understiga varje uppgivet värde, hur litet detta än är. Gränsvärde tecknas lim (förkortning av lat. limes, gräns). Gula fläcken, ett litet, särskilt känsligt område av näthinnan, kring den punkt där denna träffas av linsens huvudaxel. Guld, atomtecken Au, atomnummer 79, atomvikt 197,2, tillhör ädelmetallerna, angripes ej av syror och alkalier. Guldberg — Waages lag (= Mass-verkans lag), se Jämviktskonstant. Guldins regel: rotationsytan (r.-kroppen) som uppkommer vid en plan kurvas (ytas) rotation kring en axel i kurvans (ytans) plan är = produkten av kurvans längd