Isolerad punkt — 65 — Jonium-radium-serien Isolerad punkt. En kurva kan förutom sammanhängande grenar även innefatta en eller flera isolerade punkter, som även satisfie-ra kurvekvationen. Isolit, handelsnamn för bakelitprodukt. Isomeri. Flera ämnen kunna ha samma bruttoformel ehuru olika struktur; de sägas vara isomera, t. ex. butan, CH3 • CH2 ■ CH2 • CH3, o. isobutan, CH3 • CH(CH3) ■ CH3. Båda ha bruttoformeln C4H10. Isomorfa, formlika, äro ärnnen som kunna ersätta varandra 1 en kristall utan att kristallens struktur förändras, t. ex. silverklorid och natriumklorid. Isoperimetriska uppgifter hänföra sig till maximi- och minimipro-blem för slutna konturer av samma längd. Dylika uppgifter höra till variationsräkningen. Isopren, metylbutadien; omättat kolväte. Kautschuk är uppbyggd av isoprenmolekyler. Isoterm, linje som på en karta förenar orter med samma temperatur (medeltemperatur för år, viss månad eller datum). I värmeläran : den grafiska bilden av sambandet mellan volym (v) och tryck (p) hos en gas, vars temperatur är konstant (pv = c). Se Adiabat. Isotoper, ämnen som äro kemiskt identiska (samma atomnummer) men ha olika atomvikt. Antalet neutroner i kärnan kan nämligen variera inom vissa snäva gränser. En vanlig vätekärna består endast av en proton, } H (massa 1 och laddning 1), medan deute-riumkärnan är uppbyggd av en proton och en neutron, H (massa 2 och laddning 1). Deuterium är alltså en väteisotop. De flesta grundämnen ha isotoper. Isotrop. Ett ämne är isotropt, om det såsom t. ex. glas och lack äger samma egenskaper i alla 5 — Matematik Fysik Kemi riktningar inom ämnet. Motsats : anisotrop. En kristall ger exempel på anisotropa ämnen. J, fys., förkortningstecken för joule (den el. energienheten) ; kem., grundämnet jods atomtecken. Jod, till halogenerna hörande grundämne ; atomtecken J, atomnummer 53, atomvikt 126,92. Föreningar med väte, kalium, syre, kväve m. m. Jodprovet: stärkelselösning färgas av jod intensivt blå. Jon, en atom eller radikal, som berövats eller upptagit en eller flera elektroner, och som alltså har elektrisk laddning. Syror, baser och salter, som lösas i vatten, dis-socieras delvis eller fullständigt i fria joner: HC1—>H+ + Cl-, NaOH—>Na++ (OH)-, KNO3-+ K++(NOs)-. Väte- och metalljoner äro alltid positiva. Jonbindning, typ av kemisk bindning ; uppkommer genom elektro-statisk attraktion mellan joner, t. ex. Na+ och Cl- i NaCl. Jonisation, jonisering, process vid vilken joner bildas. Joniseringen sker ofta vid kollisioner mellan gasmolekyler och elektroner, a -partiklar eller förut bildade joner, stötjonisation, och vid upptagande av strålningsenergi, samt hos elektrolyter vid lösning. Röntgen-och radioaktiv y -strålning jonise-serar också luften : den blir elektriskt ledande. Joniseringstryck = elektrolytiskt lösningstryck, se d. o. Jonium, lo, radioaktiv toriumisotop med massan 230. Se f. ö. Radioaktivitet. Jonium-radium-serien, jämte moderämnet jonium de ämnen som successivt bildas därur under radioaktiv strålning. Serien omfattar tretton medlemmar, av vilka den sista, radium G, utgör blyisotopen 206, som är stabil.