Jämvikt — 67 — Järnkarbid Jämvikt, se Kemisk jämvikt och Massverkans lag. Fys. En materiell punkt eller en kropp är i jämvikt, om kraftresultanten i varje riktning är noll och om krafternas vridningsmoment med avseende på varje, godtyckligt vald momentpunkt är noll. Stabil, labil, indifferent jämvikt, se d. o. Jämviktsförskjutning. Kem. En re-versibel reaktion förlöper samtidigt i båda riktningarna, ehuru hastigare i den ena, tills jämvikt uppnåtts. Om reaktionen tecknas A+ B^AB förskjutes jämvikten på följande sätt: 1) om koncentrationen av A eller B ökas, åt höger; 2) om koncentrationen av AB ökas, åt vänster; 3) om trycket ökas, åt det håll som medför volymminskning, och vice versa; 4) om temperaturen ökas, åt det håll som fordrar värmetillförsel, och vice versa. Jämviktskonstant, kem., förhållandet mellan produkten av de reagerande och produkten av de bildade ämnenas koncentrationer. Om äinnena A2 och B2 (molekylerna antagas tvåatomiga) förenas till Aw B«, WA2 + nB2 7-^2 AmB« så är jämviktskonstanten — olika stor för olika reaktioner — [A2]^-[B2]” (Massverkans ~ [Am Bw ]2 lag eller Guldberg- Waages lag). Den exoterma produkten sättes i nämnaren. (Klammern betyder koncentrationen av.) Jämviktsmängd. Kem. I ett radioaktivt preparat förekomma samtidigt alla de olika omvandlingsprodukterna, de som ha lång halve-ringstid rikligare än de som ha kort. Jämviktsmängd är mängden av ett ämne i serien i förhållande till moderämnet (ev. radium), vars förekomst sättes lika med 1. Jämviktsreaktion, kem., reversibel eller omvändbar reaktion, som alltså kan förlöpa i båda riktningarna, t. ex. oxidation av svaveldioxid till svaveltrioxid : 2 SO2 + Oai—-2SOs. Alla reaktioner som ske i slutna system, så att inga produkter kunna bortgå, äro re-versibla. Lagar för reversibla reaktioner, exempelvis N2 + 3H2^—^2 NH3 + värme. I. En ökning i koncentrationen av en komponent förskjuter jämvikten åt andra sidan, en minskning verkar på motsatt vis. II. Ökning av trycket förskjuter jämvikten åt den sida som intar mindre volym, minskning av trycket verkar åt motsatt håll. (I exemplet ovan medför alltså tryckstegring ökad ammoniakbildning). III. Höjning av temperaturen förskjuter jämvikten åt den värmeupptagande sidan, sänkning åt den värmeavgivande. (I exemplet medför temperaturstegring ökad sönderdel-ning av ammoniak.) Järn, metalliskt grundämne; atomtecken Fe, atomnummer 26, atomvikt 55,83. Den mest betydelsefulla och mest använda av alla metaller. Järnföreningar. Järn är i föreningar 2-, 3-, 4- eller 6-värt. De 2-värda kallas ferroföreningar (järnoxidul, FeO; ferrohydroxid, Fe(OH)2; ferroklorid, FeCL; fer-rosulfat, FeSOi + 7H2O, m. fl.). De 3-värda kallas ferriföreningar (järnoxid, Fe2Os; järnoxidhydrat, Fe(OH)s; ferriklorid, FeCL m. fl.). Exempel på 4-värt järn: sva-velkis, FeS2. Järnglans, se Järnmalmer, 2. Järnkarbid, cementit, FesC.