Katolyt — 71 — Kemisk jämvikt växer till ett maximalvärde och sedan snabbt faller ned till noll. Elektronstrålknippet träffar en i rörets andra ände placerad, fluorescerande skärm och rör sig i bildfältet, beskrivande en kurva som betingas dels av den spänning, som skall undersökas, dels av (pip2)spänningen. Elektronstrålen är praktiskt taget trög-hetsfri och mycket känslig för de minsta förändringar i spänningarna. Katolyt, den del av lösningen i ett elektrolytiskt bad, som är närmast katoden. Kaustika (— — —), brännyta, brännlinje. Se d. o. Kautschuk (gummi), hartser na närstående kolväteföreningar, som äro polymerisationsprodukter av isopren. K. kan ej tekniskt-prak-tiskt användas i oförändrat tillstånd utan måste först vulkaniseras, varigenom den fås att behålla sin elasticitet vid skilda temperaturer. Numera framställes även »syntetisk k.». kcal, beteckning för kilogramkalori. Kc/s, kilocykler per sekund, enhet för frekvens inom radiotekniken. 1 Kc/s = 1.000 hertz eller 1.000 perioder per sekund. Kedjebråk ha formen ao + —--------- och kunna vara ändliga eller oändliga. Kedjebråkets värde, om det avbrytes vid an-i, kallas Kn. Om, för oändligt växande n, Kn närmar sig ett bestämt ändligt gränsvärde, säges kedjebråket konvergera. Om, för oändligt växande n, K n däremot går över varje gräns eller blir obestämt, divergerar K. Kedjereaktion, radioaktivt sönderfall under utsändande av partiklar, vilka i sin tur förorsaka radio aktivitet, så att processen lavinartat tilltar. En sådan grundäm-nesexplosion har man kunnat åstadkomma i den s. k. atombomben med uranisotopen 235. — Med kedjereaktion menas också en kemisk reaktion, som under upptagande eller avgivande av värme förlöper genom ett antal mellanled. Kekules formel, strukturformel för bensol i form av en ring med tre dubbelbindningar, uppställd av F. A. Kekule von Stradonitz 1865. Kelvingrad, se Termometer. Kemi, läran om grundämnena och deras föreningar. Kemiska reaktioner, processer vid vilka nya ämnen bildas. Se vidare Jämviktsreaktion samt Framställningssätt för en del enkla och sammansatta ämnen. Kemisk formel: grundämnenas atomtecken ställas samman för att visa hur ämnen (enkla och sammansatta) äro uppbyggda och hur kemiska reaktioner förlöpa. C2H2 (acetylen) betyder sålunda, att varje acetylenmolekyl innehåller två kolatomer och två väteatomer. Strukturformler visa hur de olika atomerna i en molekyl binda varandra; ex. acetylen: H — C ------C — H (tredubbel bindning mellan atomerna). Kemisk förening, sammansatt ämne uppbyggt av grundämnen i bestämda viktsproportioner. I en blandning finnas beståndsdelarnas särskilda kemiska och fysiska egenskaper kvar, men en kemisk förening har andra egenskaper än de enskilda beståndsdelarna i fritt tillstånd. Kemisk jämvikt, det stadium i en reversibel reaktion då reaktionen sker med samma hastighet i båda riktningarna och skenbart avstannat. Se vidare Jämviktskon-stant.