Kemisk luminiscens — n — Kilovolt Kemisk luminiscens, ett ämnes förmåga att lysa i mörker, beroende på att kemisk energi omvandlas till ljus i stället för till värme. Ex.: gul fosfor, som långsamt oxideras i luft under Ijusemana-tion. Kemisk nomenklatur, se sid. 188. Keplers kikare, se Astronomisk tub. Keplers lagar. 1. Planeterna röra sig i ellipser, i vars ena brännpunkt solen befinner sig. — 2. Radius vector överstryker på lika tider lika stora ytor. — 3. Kvadraterna på planeternas omloppstider förhålla sig som kuberna på deras medelavstånd från solen. Keratin, äggviteämne tillhörande albuminoidernas grupp ; utgör huvudbeståndsdelen i hår, hud och naglar. Ketoner, organiska ämnen innehållande den tvåvärda radikalen :CO, karbonylgruppen. Ketoser, sockerarter som innehålla ketongruppen, :CO. keV — kiloelektronvolt = 1.000 e V. Se Elektronvolt. kg — kilogram, massenhet. kgf, äldre beteckning för kraftenhet, numera kp-kilopond. kgm, kilogrammeter, äldre beteckning för arbetsenhet, numera utbytt mot kpm — kilopondmeter. khz = kilohertz = 1.000 hertz. Se d. o. Kikare, se Astronomisk tub, Galileis kikare, Prismakikare, Terrester-kikare. Kilformig sektor, del av ett klot, begränsad av tvenne plan, som skära varandra längs diametern, samt av den mellanliggande sfä-riska ytan, ”klyfta”. Kilo. 1. Tusen i måttenheter. 2. Kortare namn för kilogram, se kg. Kiloelektronvolt (keV) = 1.000 eV. Se Elektronvolt. Kilogramkraft, se kgf. Kilogrammeter, se kgm. Kilohertz (khz) = 1.000 hz. Se Hertz. Kilohm, enhet för resistans, be-teckn. k . 1 kö =1.000 ohm (se d. o.). Kilojoule, enhet för elektrisk energi, beteckn. kj. 1 kj = 1.000 joule (se d. o.). Kilokalori (kcal) = 1.000 cal. Se Kalori. Kilometer = 1.000 meter. Kilopond = 1.000 pond (se d. o.). Kilovar, enhet för reaktiv effekt. 1 kilovar (1 kVAr) = 1.000 var (se d. o.). Kilowatt (kW), enhet för elektrisk effekt, 1.000 watt, eller 1,36 hästkrafter. Se Watt. Kilowattimme (kWh), enhet för elektrisk energi. 1 kWh är den energi som effekten 1.000 W utvecklar under 1 timme. 1 kWh = = 3.600 000 joule. Kilowattimmätare, instrument för mätning av elektrisk energi. En liten elektrisk motor utan mag-neter är inkopplad parallellt med de strömförbrukande apparaterna. Det magnetiska fältet kring ankaret åstadkommes av ett par spolar, genom vilka all förbruk-ningsström går. Motorns varvtal blir härigenom proportionellt inte endast mot spänningen, V, utan även mot strömstyrkan, /, (strömförbrukningen per tidsenhet), proportionellt alltså mot effekten, VI. För att inte motorn skall accelerera vid jämn strömförbrukning resp, fortsätta att snurra, då belastningen upphör, bromsas den av virvelströmmar i en på axeln sittande kopparskiva, vilken roterar mellan polerna på en hästskomagnet. Det är kanten på denna skiva, man kan se i fönstret på en mätare. Motorn är förbunden med ett räkneverk, som anger den förbrukade energien i kilowattimmar. Kilovolt (kV) = 1.000 V. Se Volt.