Lins — 91 — Ljud infallande smalt knippe uppfattas som utgående från ett ”oändligt avlägset”, punktformigt föremål och ger en punktformig bild på avståndet f längdenheter från linsen. Mellan a, b och f råder sambandet 111 (”linsformeln”). Tecknet f (brännvidden) sammanhänger med de brytande ytornas radier (r± och r2) samt linsens och det omgivande mediets bryt-ningsindex (resp. n2 och m) sålunda : 1 \ JA f \ni f \rx n/ För en bikonvex lins är ri >0; r2 >0\ För en plankonvex lins är n 1 r± > 0; r2 oo eller — = 0: ’ n ’ För en konkavkonvex lins är 1 1 > 0; r2 < 0 och —+ - > 0; ’ n n För en bikonkav lins är rY<.0; r2 <0; För en plankonkav lins är 1 r^cO', r2 = oo eller — ^0: n För en konvexkonkav lins är 1 1 < 0; r2> 0 och —I— <0. n n Alla tre slagen av konvexa linser äro positiva (tjockast på mitten) och ge reell brännpunkt 0) på andra sidan linsen i förhållande till det infallande parallellknippet (n2> ni). Alla tre slagen av konkava linser äro negativa (tunnast på mitten) och ge virtuell (skenbar) brännpunkt (f c 0) på samma sida som det infallande parallellknippet. Om föremålet A ej är punktformigt utan har utsträckning, fås approximativt en med A likformig bild B sådan att den linjära avbildnings-skalan B b A~ a När linsen ej är tunn, strålknippena ej centrala och mer eller mindre snett infallande i förhållande till huvudaxeln, uppkomma åtskilliga avbildningsfel (sfärisk avvikning, astigmatism m. m.). Äro strålarna därtill olikfärgade, uppkommer kromatisk avvikning, enär de olika färgerna svara mot olika brytningsindex för ett och samma linsmaterial. Linssystem. I en enkel lins blir bilden oskarp på grund av sfärisk och kromatisk aberration, varför finare instrument fordra kombinationer av olikbrytande linser. Sålunda kan objektivet i ett mikroskop bestå av tio olika linser med och utan mellanrum. Lipas, enzym, som hydrolyserar fet-ter under bildning av glycerin och fettsyror. Liter, förkortat 1, är volymen av massan 1 kg rent vatten vid + 4° C. Litervikt, täthet för gaser, varmed menas tyngden av en liter gas vid 0° C och 760 mm Hg uttryckt i gram. Litium, alkalimetalliskt grundämne. Atomtecken Li, atomnummer 3, atomvikt 6,940. Litopon, vit målarfärg, som utgör en blandning av zinksulfid och bariumsulfat. Ljud. Fys. Som ljudkällor uppträda kroppar, vilka befinna sig i svängningsrörelse. Äro svängningarna liktidiga, uppkomma toner av bestämd frekvens (tonhöjd, svängningstal); eljest uppkommer buller av olika slag. Frekvensen uttryckes i antalet hela svängningar per sekund (p/s). De svängande kropparna meddela sina vibrationer till omgivande medier, vilka i sin tur kunna fortleda dessa i form av vågrörelse till ett Ijuduppfat-tande organ (örat, mikrofonen etc.). Våglängden A kan definie