Ljudhastigheten — 92 — Ljustryck ras som den väg vibrationerna fort-ledas i (det homogena) mediet, medan svängningskällan utför en hel svängning. Om svängningskällans frekvens är v p/s och ljudets fortplantningshastighet är c längdenheter per sekund, fås c — v • A (A och c i motsvarande längdenheter). Människoörat har förmåga att uppfatta frekvenser (och motsvarande vågrörelser) mellan 16 p/s och 20.000 p/s. Ljud som svara mot områden under resp, över dessa gränser kallas infraljud, resp, ultraljud. Ljudhastigheten är olika för olika medier; större för fasta kroppar än för vätskor och större för dessa än för gaser. Ljudhastigheten i vanlig luft har under ordinära förhållanden medelvärdet 340 m/s. Ljudintensitet, den energi som passerar per tids- och ytenhet genom en yta vinkelrät mot strömnings-riktningen. Ljudstyrkan (såväl den objektiva som den subjektivt uppfattade) växer med svängningarnas amp-lituder. Enheter: Bel och decibel. Ljudtryck, det tryck som ljudvågor utöva på en vägg. Måttenhet vanligen dyn per cm2. Ljudtäthet, den av ljudets vågrörelse betingade energimängden per cm3. Måttenhet: erg per cm3. Ljus. Vissa formella överensstämmelser gälla mellan ljus och ljud (svängningskälla, fortplantning, hastighet, våglängd, frekvens, reflexion, brytning, inter-ferens m. m.). Skillnaden består bl. a. i att frekvenserna i regel äro avsevärt större för ljus än för ljud, att ljusets fortplantning genom ett homogent medium kan uppfattas som en transversell vågrörelse och att ljusets fortskridande från källan till det ljus-uppfattande organet (ögat, kame ran, fotocellen m. m.) kan ske även över en materiefri sträcka (vakuum). Ljusets hastighet = c = 3 • 1010 cm/s och utgör ett tröskelvärde för alla fysikaliska hastigheter i universum. I fråga om teorier för ljusets natur kan ljuset från viss synpunkt beskrivas som en elektromagnetisk vågrörelse, från annan synpunkt som partikelström (undulations- och kor-puskularteori). Se vidare dispersion, interf erens, optik, reflexion, refraktion, spektrum. Ljusbrytning, se Refraktion. Ljusbåge, elektrisk urladdning i gas av vanligt tryck mellan heta elektroder; relativt stor strömstyrka; hög temperatur (upp till 6.500° C). Ljuselektrisk, se Fotoelektrisk. Ljusflöde, ljusenergi per sekund genom en yta, vinkelrät mot ljusstrålarna. Måttenhet: en lumen (1 1m) är det ljusflöde som utträder ur enhetsvinkeln en ste-radian (se d. o.) från en punkt-formig ljuskälla med ljusstyrkan 1 nyljus. 1 dekalumen (Dim) = 10 lumen (1m). Ljushastigheten i vakuum. Enligt de hittills skarpaste metoderna har L. fastställts till 299.796 km/s med ett max.-fel på endast 4 km/s (Michelson). I varje materiellt medium är L. mindre än i vakuum och kan sättas lika med c:n, där c är vakuumhastigheten och n mediets brytningsindex. Ljuskvant, foton. Ljusstyrka, ett nyljus (bougie no-velle) (1 nl) är = en ljustäthet (se d. o.) av 60 nyljus per cm2 hos en svart kropp vid platinas stelnings-temperatur. Ljusteori, se Maxwells elektromagnetiska ljusteori och uppslagsordet Ljus. Ljustryck, strålningstryck.